När jag kikade ut genom köksfönstret i morse medan kaffet puttrade i bryggaren såg jag till min förskräckelse hur en stor gren hade bräckts av från en av stammarna på min Robinia x slavinii 'Hillieri'.
Turligt nog hade jag valt att jobba hemma idag så jag kunde direkt ta hand om den stackaren.
Turligt nog hade jag valt att jobba hemma idag så jag kunde direkt ta hand om den stackaren.
Jag gillar alla slags robinia, men ¨Hillieri' är en av mina favoriter i trädgården. Den är jättefin där den står bredvid gången upp till entrén med ett härligt växtsätt i en fin form. Den ser bra ut året om, men på våren när den får blommor med stora rosa klängen med blommor brukar jag fastna länge och bara stå och beundra den..
Nu var den alltså illa skadad så jag ryckte ut på räddningsuppdrag direkt. Grenen som fallit hade fläkt upp stammen ordentligt men satt fortfarande kvar.
Ombuden och klar. Den fula knölen som är resten av grenen som gick av blev kvar för att göra sårytan så hel som möljigt. Läker det kan jag såga bort den senare.
Eftersom sårskadan var färsk bestämde jag mig för att såga bort grenen som tyngde ner den och försöka trycka ihop såret och förbinda och hoppas på läkning, med tillväxt av ny vävnad.
Jag har gjort detta tidigare med lyckat resultat. Senast råkade jag vara lite för hårdhänt när jag skulle forma ett päronträd mot en spalje och vips bräckte jag grenen från huvudstammen.
Jag har gjort detta tidigare med lyckat resultat. Senast råkade jag vara lite för hårdhänt när jag skulle forma ett päronträd mot en spalje och vips bräckte jag grenen från huvudstammen.
Jag lyckades rädda den genom att snabbt förbinda och trycka ihop såret med remsor av säckväv som fick sitta där ett år. Nu hoppas jag det funkar på min Hillieri.
Trädbalsam och liknande passar inte så bra för den här situationen utan är bra när man ska täcka en öppen såryta som t.ex. uppstår när man sågar av en större gren.
Jag insåg att den behövde friseras ganska rejält eftersom den uppenbarligen inte orkar med alla långa grenar som hänger från stammarna med tunga, förgrenade bladverk. Lägg till den kraftiga blomningen på det och resten av grenarna riskerar säkert att bräckas, så det var bara att göra en rejäl beskärning.
Innan jag gick loss med såg och sekatör såg den närmast ut som en fontän av grenar åt olika håll med rejält överhäng ända ner mot marken. Syns tydligt på bilden ovan.
Nu när den blev lite uppklippt såg jag till min fasa att också en av de stammarna hade en bräckskada. Den hade inte synts under alla grenar och blad innan. Den skadan var djupare men inte lika vid och såg ut att vara lite äldre. Den hade tyvärr inte läkt utan var öppen.
Lätt panik! Började med att lätta på vikten ytterligare genom att såga några av de längre grenarna som belastade skadan för att minimera bryteffekten. Det rök bra många grenar som syns på bilden ovan som visar resultatet efter beskärningen.
Tog hjälp av en vän att trycka ihop fläkskadan och virade med all kraft samman stammen med sadelgjord och knöt med kraftigt jutesnöre för att hålla allt på plats.
Troligen är skadan för gammal för att läka helt så åtgärden syftar mer åt att hålla ihop stammen och hoppas den inte fläker upp mer.
Framöver kommer jag vara mycket mer noga att beskära den eftersom den helt klart inte klarar någon större belastning utan att bräckas konstigt nog.
Hjälp mig hålla tummarna för att de kommer fungera!
