Vintergäck med hungriga bin
Jag har inte skrivit på min blogg på väldigt länge nu. Den fanns tidigare på adressen hemodlat.se, men nu flyttar vi över den så allt finns samlat här på Wexthusets hemsida.
Nu när sitter och funderar om vad jag skra skriva kan jag konstatera att det varit en relativt händelserik dag. Väderprognosen hade lovat rejält med varmgrader till helgen, men av detta blev det inget. Noll till ett par plus fick vi nöja oss med när vi åkte iväg med hundarna för att ta en promenad med tillhörande fika nere i Järna tidigare idag efter att nyhetsbrevet skickats iväg.
Solen hjälpte till att värma oss när vi gick ner mot Järnafjärdens stränder. Där var det kargt och isigt men ändå jättevackert. En riktigt stort exemplar av jättekungsljus stod kvar efter vintern som en fint utsirad siluett.
När det inte finns så mycket grönt som själ uppmärksamheten blir allt annat så mycket mer framträdande. Alen som stod nere vid stranden en bit bort stoltserade med både fjolårets kottar och nya, färska hängen i en vacker vinröd nyans.
Vi stötte på en biodlare som var i färd med att se till sina samhällen så jag passade på att fråga hur de klarat vintern.
För några år sedan hade jag själv bin men de strök tyvärr med under en allt för kall och lång vår för några år sedan. Det året var det upp emot 24% av alla tambisamhällen som dog. Sorgligt!
Men de här samhällena var i prima skick trots den långa vintern.
För några år sedan hade jag själv bin men de strök tyvärr med under en allt för kall och lång vår för några år sedan. Det året var det upp emot 24% av alla tambisamhällen som dog. Sorgligt!
Men de här samhällena var i prima skick trots den långa vintern.
Fullt med vårrusiga, pigga bin i kupan
Någon kilometer därifrån lyste det gult av vintergäck i en skreva i söderläge. När jag närmade mig hörde jag hur det surrade kring blommorna och jodå, där fanns fullt med bin som var ute för att samla pollen till kuporna. Kanske några av de vi mötte nyss?
Inte långt därifrån hade mängder av snökrokus, Crocus tomansinianus öppnat sig i vårsolen. Fyllda inte bara med pollen utan med en massa besökande bin.
Fikat vid Saltå Kvarn var som förväntat supergott. Förutom en obligatorisk cappuccino blev det smörgås med färsk getost, och soltorkade fikon med balsamico - I like!!!
Åter hemma tog jag en kort runda i trädgården för att spana in lite vårtecken, men det var inte mycket att se. Snödropparna mot söderväggen har blommat ett tag men i resten av trädgården har det inte hänt mycket förutom att våriris och tidiga tulpaner börjar sticka upp genom jorden.
I köksträdgården har snön nästan tinat helt så snart går det att skörda av fjolårets sådd av persilja.
Isen ligger kvar på dammen förutom där luftaren bubblar och håller isfritt och även om jag längtar efter mer vår är det ganska fint med de gräs och perenner som stått kvar i vinter och ger lite struktur till området.
När jag passerade en av mina gammeldags buskrosor (kommer inte ihåg namnet just nu...) fick jag ett infall och plockade några av de vackra nyponen som jag nu ska prova att så. Jag har sått rosor tidigare och det är alltid spännande att se hur resultatet blir.
Nu när jag sitter här och skriver hörs ett skumt ljud utifrån köket. Jag gick ut och konstaterade att det väsnades ordentligt med skrap och dunk från köksfläkten och inser att det måste vara en kaja som rasat ner genom skorstenen. Vad göra? Jag öppnar upp skåpet och frigör det veckiga metallröret och däri ligger fågeln. Innan jag hinner försöka lyfta ut röret skakar det till och fågeln flyger ut i köket. Jag lyckas få den att flyga ut mot groventrén och efter lite mer flaxande mellan fönster flyger den till sist ut genom ytterdörren. Ett vardagsdrama med lyckligt slut!
