Första frosten kom i natt här i trädgården med spridda stänk av glitter i gräset i tidiga morgontimmen, men i övrigt verkar växtligheten opåverkad.
Körsbärsbenved invid dammen i min trädgård
Min trädgård ligger i en sluttning ned mot Mälaren och det skapar ett väldigt gynnsamt mikroklimat. Grannen ett par hundra meter längre upp i backen har ofta frost flera veckor tidigare än vi har. Fascinerande tycker jag, men det visar också hur mycket lokala faktorer påverkar vilka växter vi kan odla i våra trädgårdar.
Det gäller inte bara området i sig utan också klimat på mikronivå som en skyddad, solig plats i lä, en väldränerad sluttning, osv. där växter som normalt är mindre härdiga kan trivas och utvecklas jättebra trots att den generella zon-beteckningen i området är högre. Du hittar en artikel i ämnen här.
Med vindstilla och nästan molnfri himmel fick det bli en långpromenad med hundarna vid Malmsjön en bit bort. Här vandrar man invid sjön och genom en skog som till stora delar är orörd med mycket mossa och gamla träd.
Solen silar mellan grenarna och det känns nästan magiskt.
Det magiska förstärks av de många jättestora myrstackar som finns där. Första gången jag var här läste jag en skylt där det stod att det var myrmarker. Jag trodde ju då rätt naturligt att det handlade om myr som markkvaliteten, men ganska snart insåg jag att det var myror vi pratar om här. Uppemot 150 cm höga myrstackar och jättemånga.
Intressant att de trivs så sida vid sida. Jag har aldrig upplevt något problem med att få en massa myror på skor eller ben när jag går där så de verkar hålla sig på sin kant.
Man kan givetvis gå i en skog och inte se något alls mer än bara träd, som uttrycket säger och det är säkert sant. Men jag älskar att se de små detaljerna på stammar, grenar och mossbeklädda stenar. Pyttesmå växter här och där och betydligt större växter som den här björken som är full av tickor. Intressant och vackert, men trädets livslängd lär minska betydligt av angreppet.
I skogen kan man också få inspiration till design av stora och små planteringar i den egna trädgården. Här, om någonstans är det harmoni i former, färger och struktur. Ingen gör det bättre än naturen själv!
I tystnaden som bara bryts av fåglar då och då vandrar jag bland sköna former och färger. Här är det lätt att bli inspirerad. Jag bestämmer mig för att ta med mig en liten bit skog hem för att göra ett litet arrangemang på köksbordet. Mossa, några fina grenar, kottar, en sten och några fina små svampar och rönnbär.
Känner mig som barn på nytt när jag pysslar ihop en liten minivärld på ett metallfat när jag kommer hem. Rätt ok tycker jag, men det viktigaste är ändå att det är kul!
