Släktet Pelargonium
Det finns i dag cirka 300 dokumenterade arter av vilda pelargoner. Nya arter tillkommer då och då till listan. Det kan vara helt nya arter som påträffas eller arter som tidigare betraktas som underarter som klassificerats om.
Pelargonernas arter är indelade i olika sektioner baserat på växtsätt och utseende. Det finns fn. 16 olika sektioner men nya indelningar och nya sektioner har tillkommit relativt nyligen vilket troligen innebär att det även kommer att ändra sig något framöver också.
P. cotyledonis är enda arten inom sektionen Isopetalum
Sektioner inom släktet Pelargonium
- Campylia
- Chorisma
- Ciconium
- Cortusina
- Glaucophyllum
- Hoarea
- Isopetalum
- Jenkinsonia
- Ligularia
- Myrrhidium
- Otidia
- Pelargonium
- Peristera
- Polyactium
- Reniformia
- Subsucculentia
Vad är en vildart?
Hur vet man att det är en ren art och inte en korsning som påträffas ute i naturen?
Det är inte helt givet, men en tydligt definition finns: Den ska vara ‘fröäkta’, dvs. ett frö som tas från en planta och sedan sås ska ge en likadan planta och detta ska kunna ske i vilt tillstånd. Det finns också kriterier om hur de kan korsa sig med andra arter av pelargoner.
Det är inte helt givet, men en tydligt definition finns: Den ska vara ‘fröäkta’, dvs. ett frö som tas från en planta och sedan sås ska ge en likadan planta och detta ska kunna ske i vilt tillstånd. Det finns också kriterier om hur de kan korsa sig med andra arter av pelargoner.
Pelargonernas geografiska spridning
P. endlicheratum växer vilt i turkiska bergstrakter
De flesta arterna växer vilt i Sydafrika, några längre norrut på den afrikanska kontinenten. Ett antal återfinns i Australien och en art växter på ön S:t Helena. Den art som återfinns längst norrut är P. endlicheranum som växer vilt i Turkiska bergstrakter.
I det vilda växer pelargoner ofta på hög höjd på klippor eller i utkanten av skogar i sandig och stenig terräng. Där regnar det sällan, men när det väl regnar så regnar det kraftigt, framförallt vintertid.
P. tetragonum är en pelargon med mycket succulenta stammar
En del pelargoner är mer suckulenta (har saftiga stammar och stjälkar) än andra. De växer där det nästan aldrig regnar. De har förmågan att lagra vatten och får sitt behov av vatten tillfredsställt från den dagg som faller på den.
P. oblongatum är en geofyt som blommar när bladen vissnat ner. Efter blomning vissnar blomman ner helt.
Andra arter har en annan strategi. De vissnar istället ner helt eller delvis under de värsta torrperioderna och överlever i underjord som rotknölar. Denna typ av vildarter kallas geofyter.
Vilda pelargoners utseende och växtsätt
Tydlig zonmarkering på en P. zonale (ena föräldern till de vanliga zonalpelargonerna)
Pelargonium lanceolatum har avlånga spetsiga blad
Pelargonens namn säger oftast en del om dess utseende. Några exempel är P. zonale som har en mörk zon på bladen och P. lanceolatum med sina avlånga, spetsiga blad.
Storleken hos de vilda pelargonernas varierar mellan olika sektioner och arter. En del är bara några centimeter höga medan andra kan bli ett par meter.
P, bowkerii är ett exempel på en art med väldigt flikiga blad
Även bladens storlek och form varierar mycket. Hos några är bladen nästan lika flikiga som hom dill, hos andra är de runda och centimeterstora. Ytterligare andra har decimeterstora och djupt flikiga blad.
P. caffrum har fransiga blommor i vinrött, vitt och ljusgult
P. praemorsum har stora övre kronblad och väldigt små undre
Blommorna hos de vilda pelargonerna har färger i olika toner av vitt, rosa, violett och olika nyanser av lila. Hos en handfull arter är blommorna klart röda.
Fleråriga och ettåriga arter av pelargon
P. iocastum är ett exempel på en art som kan betraktas som ettårig. Frösår sig lätt och snabbt
Det finns både vad man kan betrakta som ettåriga och fleråriga arter. De ettåriga frösår sig lätt och ersätts löpande av nya små plantor.
I odling kan de så kallade ettåriga arterna utan problem odlas under flera år. Ettåriga arter är snabbväxare som ofta får en mängd blommor som sätter många fröer.
De fleråriga arterna tar oftast längre tid på sig innan de börjar blomma och har vanligen färre blommor än de ettåriga. Ibland tar dessa arter också längre tid på sig att gro från frö.
Korsa vilda arter
Det är inte helt enkelt att bara korsa arter med varandra. Olika arter har olika uppsättning kromosomtal som ibland gör att de helt enkelt inte går att korsa.
Om man korsar två vilda arter blir det något som kallas primärhybrid. Det betyder första korsning av vilda arter.
Skötselråd för vilda pelargoner
Nästan alla vildarter är relativt lättskötta och trivs bra även odlade i kruka. De arter som mest liknar våra förädlade pelargoner är allra mest lättskötta och kan i stort sett skötas precis som dessa. Det finns dock arter som är ganska kräsna och som är mycket känsliga för fukt och kyla.
Pelargoner som grupp är mer eller mindre suckulenta och klarar oftast torka mycket bättre än för mycket vatten. Hos en del arter ser man tydligt att de är väldigt suckulenta och de ska man vara försiktiga med så de inte övervattnas.
Många arter växer i mycket varma områden och klarar både stark hetta och sol. Dock blir de allra finast om de skyddas från allt för stark värme.
Det är inte ovanligt att en del arter tappar blad sommartid när det är som allra varmast. Detta är helt naturligt och deras sätt att skydda sig mot hettan.
Nya blad växer ut igen så snart temperaturen blir mer måttlig. Dessa arter blommar oftast inte på sommaren utan tidig vår och sen höst om ljuset är tillräckligt.
Nya blad växer ut igen så snart temperaturen blir mer måttlig. Dessa arter blommar oftast inte på sommaren utan tidig vår och sen höst om ljuset är tillräckligt.
På motsvarande vis vilar också gruppen geofyter under årets varmaste period. Många av dem vissnar då ner helt och endast en liten del av stammen, eller ingenting alls syns ovanför jorden. Under denna period ska man vara väldigt återhållsam med vatten och låta plantan vila i skydd från stark sol och värme.
Tillväxten med nya blad kommer igång i slutet av september eller lite senare och blomningen brukar komma igång någon gång mellan januari och april. Detta förutsätter dock att de står ljust och helst lite svalare än rumstemperatur.
Tillväxten med nya blad kommer igång i slutet av september eller lite senare och blomningen brukar komma igång någon gång mellan januari och april. Detta förutsätter dock att de står ljust och helst lite svalare än rumstemperatur.
Jord till vilda pelargoner
Ett bra sätt att efterlikna lite av de naturliga förutsättningarna är att blanda planteringsjorden med grov sand eller perlite. Då får man en väldränerad jord som inte håller kvar för mycket vatten.
Vattna ordentligt, men var noga med att låta plantan torka upp mellan vattningarna.
Vattna ordentligt, men var noga med att låta plantan torka upp mellan vattningarna.
Näring till vilda pelargoner
Det är relativt näringsfattigt där pelargonerna växer naturligt och vill man behålla ett naturligt utseende rekommenderas endast en svag näringslösning. Formulex är perfekt för vildpelargoner då den har en komplett mineralinnehåll där växten tar upp det som en behöver utan att skapa onaturligt stora blad eller längdtillväxt.
Placering av vildpelargoner
De vilda arterna liksom alla pelargoner trivs bäst utomhus så länge temperaturen håller sig över 5-10 grader. Ett växthus eller ett uterum är näst bäst, men värmen i ett växthus sommartid kan göra att blomningen uteblir eller blir mindre än annars.
Övervintring av vilda pelargoner
Vildpelargoner klarar att stå svalt ner till ett par grader plus men kan också förvaras i rumstemperatur under vintern. En sval placering kan vara att föredra eftersom en del arter behöver lite svalare temperatur för att producera blomanlag.
Oavsett temperatur behöver de flesta tillskott av växtbelysning för att klara inomhusvistelsen under den mörka perioden. Vid svala temperaturer räcker det med 8-10 timmar. Vid rumstemperatur rekommenderas minst 10-12 timmars tilskottsljus.
Oavsett temperatur behöver de flesta tillskott av växtbelysning för att klara inomhusvistelsen under den mörka perioden. Vid svala temperaturer räcker det med 8-10 timmar. Vid rumstemperatur rekommenderas minst 10-12 timmars tilskottsljus.
Synonymer - olika namn på samma pelargon
De vilda arterna har upptäckts och dokumenterats parallellt av flera individer vid olika tillfällen oberoende av varandra. Dessa har då fått olika namn. För flertalet arter har man idag fastställt ett namn som det egentliga, men fortfarande förekommer en hel del synonymer, dvs. en art kan ha två eller till och med flera olika namn.
På sidor som internationella pelargonföreningar driver brukar det finnas uppdaterad information om vilket namn som är det officiella. där hittar man också annan spännande och intressant inforamtion om pelargoner. Ett exempel på en sådan sida är http://www.geraniumsonline.com/
På sidor som internationella pelargonföreningar driver brukar det finnas uppdaterad information om vilket namn som är det officiella. där hittar man också annan spännande och intressant inforamtion om pelargoner. Ett exempel på en sådan sida är http://www.geraniumsonline.com/
