Att kompostera med hjälp av maskar är inte bara smart, det är också väldigt trivsamt. Köp din nya maskkompost i vår webbutik.
Maskarnan i komposten är snälla och trevliga
Om maskar
Maskarna är våra vänner och är helt oumbärliga på många sätt. Utan maskar skulle mycket vara annorlunda på vår jord.
Maskar hjälper till att öka mängden syre och vatten som kommer in i jorden. De hjälper till att bryta ner organiskt material som löv, gräs och andra växtdelar som de omvandlar till viktiga mineral och värdefulla mikroorganismer. De skapar på så vis viktiga förutsättningar för växter att överhuvudtaget kunna växa och frodas på vår planet.
Att de sedan också får sätta livet till som föda till många djur är också en nytta som maskarna gör och som verkligen inte ska underskattas.
Fördelar med maskkompost
Genom att ta maskar till hjälp för att bryta ner delar av hushållsavfallet får man:
- Ekologisk, näringsrikt maskgödsel som kryllar av mikroliv som är så viktig för växterna vi odlar.
- Lakvatten sprängfyllt med näring och mikroorganismer för att vattna och spraya på växterna.
- Minskad transport av avfall.
- Fördelarna med att kunna kompostera effektivt året om.
- Flera hundra nya husdjur som är tysta och i övrigt inte särskilt krävande.
- Den obetalbara känslan av att bidra i kretsloppet och samtidigt få så mycket tillbaka.
Var kan man ha en maskkompost?
Maskkompost i trädgården
Man kan ha en rejält stor maskkompost i trädgården. Om den inte är isolerad vilar den under vintern då maskarna kryper ner och gömmer sig där det är frostfritt.
OBS! Maskar ska inte användas i en rullkompost. I en sådan sker nedbrytningen med hjälp av mikroorganismer. Maskar behöver lugn och ro för att kunna jobba ordentligt.
Maskkompost inomhus
Inomhus kan man kompostera med hjälp av maskar året om.
Numera har jag flyttat min maskkompost till kontoret där vi tar hand om vårt avfall där. Tidigare hade jag den här hemma i vårt kök. Självklart går det bra att ha den i källaren, garaget, tvättstugan eller på annan frostfri plats där maskarna inte fryser på vintern.
Lämplig temperatur för maskarna
För att göra ett bra jobb behöver maskarna en temperatur på mellan ca 15-25 grader.
Om man vill går det därför också bra att ställa ut maskkomposten utomhus så snart temperaturen börjar visa upp emot 15 grader. Se bara till att den inte står i solen. Komposten kan fort bli upphettad och när det kryper upp över 25 grader minskar aktiviteten. Blir det riktigt varmt kan de dö eller ta skada så att de inte längre orkar föröka sig eller gör ett dåligt jobb i komposten.
En maskkompost luktar inte illa
Spike känner ingen obehadlig lukt trots att han har nosen mitt i maskkomposten :)
En väl fungerande maskkompost luktar inte illa.
Många jag pratat med ser lätt skakade ut när jag nämner att vi haft maskkomposten inomhus och till och med i köket, men det är väldigt praktiskt.
Många jag pratat med ser lätt skakade ut när jag nämner att vi haft maskkomposten inomhus och till och med i köket, men det är väldigt praktiskt.
Några oroar sig för att det ska lukta och andra för att maskarna ska rymma. På dessa båda punkter kan jag svara att det inte är någon större risk.
Jag brukade tidigare mer eller mindre tvinga besökare att lukta på vår maskkompost och alla blir de lika förundrade över att det i princip är luktfritt. Möjligen känns en doft av mylla (som jag personligen älskar!) men värre än så blir det sällan om den sköts rätt och det är verkligen inte särkilt komplicerat.
Vilka maskar ska man ha i en maskkompost?
Vanlig daggmask fungerar dåligt i en maskkompost där man vill ha en 'hungrigare' mask.
De kompostmaskar vi använder är normalt tigermask, Eisenia Foetida och Dendrobaena Veneta.
Eisenia Foetida brukar man kunna hitta i en gödselstack eller i hästdynga. Självklart kan man köpa dem från en maskleverantör eller kanske tigga till sig några från en bekant med maskkompost.
Dessa maskar väger som vuxna ett halvt gram och äter ungefär motsvarande hälften av sin vikt under ett dygn.
När maskarna trivs och förutsättningarna med lagom fukt, temperatur och tillgång till mat är optimala fördubblas antalet maskar i komposten på ungefär två månader.
Maskarna kommer inte att växa ur din kompost och börja krypa ur den eftersom de inte blir fler än det finns mat och utrymme så mängden mask förblir med tiden 'lagom' i förhållande till dessa begränsningar.
Så här startar man en maskkompost
Beskrivningen nedan utgår ifrån att du har en stapelbar maskkompost med lådor som har nätbotten där maskar kan vandra uppåt i lådorna över tid och som har en tappkran för lakvatten undertill.
Den undre lådan töms regelbundet och placeras därefter överst.
Den undre lådan töms regelbundet och placeras därefter överst.
Förbered maskkomposten
Börja med att 'bädda' för maskarna genom att lägga i en blandning av strö (kokosfiber, torv, kutterspån, fint grus eller liknande), lite jord från trädgården, en handfull löv och strimlat papper i botten av den understa lådan.
Det ska vara aningen fuktigt i lådan men inte blött. Om blandningen känns torr får man fukta upp den genom att spraya eller försiktig sprida lite vatten i lådan.
Fördela ett par nävar med hushållsavfall i två högar som läggs ner i 'bäddmaterialet' på varsin sida i komposten.
Lägg ner maskarna i komposten
För att få igång komposteringen rimligt snabbt behövs för en mindre inomhuskompost minst 100, helst 200 maskar att starta med.
Fördela maskarna kring de två områdena med hushållavfallet
Fördela maskarna kring de två områdena med hushållavfallet
Fyll på med lite mer strimlat papper så att maskarna täcks och lägg slutligen ett lager med 2-3 sidor genomfuktat tidningspapper som man alltid har överst för att minska avdunstningen.
Första tiden med maskkomposten
Maskarna sätter omedelbart igång att jobba och ser till att materialet du lägger ner återvinns och omvandlas till en näringsrik jord.
Lägg inte i för mycket mat till dem innan du märker att de börjar ta hand om den.
Avvakta minst en vecka innan ny mat läggs på första gången så att maskarna hunnit acklimatisera sig och börjar arbeta effektivt.
Inom några veckor börjar komposten utvecklas och det blir successivt en bra balans mellan fuktighet, mat, strö och mängden mask.
Vardag med maskkomposten
När komposteringen har börjat komma igång lägger man nytt avfall i komposten så snart den tidigare givan börjar försvinna. Det sker vartefter i allt snabbare takt i och med att maskarna blir fler.
Maskarna behöver inte matas varje dag. Det är viktigt att balansen upprätthålls. Med tiden kommer du att lära känna dina maskar och kan avgöra hur ofta det är dags att fylla på.
Matrester kan sparas i ett separat kärl någon dag eller två och sedan läggas på komposten när det är dags.
En försiktig liten titt. Här ser man att maskarna trivs och fuktigheten är lagom i maskkomposten.
Undvik att störa maskarna i onödan genom att gräva runt i komposten. Då förstörs deras fina gångar och de tappar tempo.
Fyll alltid försiktigt på ovantill och fördela över hela lådan när komposten väl kommit igång.
Kontrollera maskkomposten
Kontrollera maskkomposten minst en gång i veckan så att där är tillräckligt fuktigt. Inte för torrt, inte för blött.
Se också till att det finns att äta. Lagom är bäst. Allt för mycket mat till maskarna gör att det kan ruttna och då lukta illa. Får de för lite vatten slutar de föröka sig så det är viktigt med balansen.
Se också till att det finns att äta. Lagom är bäst. Allt för mycket mat till maskarna gör att det kan ruttna och då lukta illa. Får de för lite vatten slutar de föröka sig så det är viktigt med balansen.
När lådan börjar bli full
Här har jag lyft bort lådan ovanför bottenlådan där det börjar bli fullt med gödsel och tom på mat. Maskarna som syns är på väg att ta sig upp i lådan ovanför.
När första lådan är full lägger man en blandning av olika strömaterial och mat till maskarna i lådan ovanför. Lådorna har nätbotten så att maskarna kan vandrar uppåt där det finns mer mat för dem att förvandla i nästa låda.
När maten i understa lådan är tom på mat har de flesta maskar lämnat lådan och klättrat upp i nästa. Då är det dags att tömma den.
Hur lång tid tar det att få maskgödsel?
Det tar upp till tre månader innan första lådan förvandlats till jord. Följande lådor kan ta så lite som en månad att kompostera allt beroende av temperatur och vad och hur mycket avfall som läggs i.
Så snart en låda är skördad kan den återanvändas genom att ställa den överst.
Vad man kan lägga i maskkomposten
Detta kan du lägga i maskkomposten
- Skal och rester från olika grönsaker och frukter
- Äggskal
- Te och kaffesump
- Brödrester
- Mindre, finfördelade växtdelar
- Torkade och färska blad
- Citrusfrukter och skal. En mindre mängd kan läggas i men med försiktighet då detta har hög syrlighet
- Hårtussar från husdjur (mycket populärt!)
Äppelskal från egna äpplen innehåller inga gifter och går direkt till maskarna. (hushållspappret får också följa med)
Mindre finfördelade mängder av fisk- och köttavfall kan läggas ner men se till att de läggs en bit ner i komposten för att inte locka flugor och börja lukta.
Undvik att lägga i skal av frukt och grönsaker som inte är ekologiskt odlade. Det kan finnas gifter kvar.
Det här ska man inte lägga i maskkomposten
- Mejerivaror
- Större kött- och fiskrester
- Större mängder mosade syrliga frukter som t.ex äpple
Tips för snabb och effektiv nedbrytning i maskkomposten
Det är viktigt att upprätthålla en bra blandning mellan 'mat' och strö, papper och torra löv.
Blanda över tid så att det totalt alltid tillförs ca 30% papper eller kartong. Materialet i äggkartonger, torkade löv och strimlat papper är toppen, Använd inte glättat papper utan ofärgat, naturligt papper.
Det är alltid bra att dela avfallet i mindre bitar. Då går nedbrytningen betydligt fortare.
Så här tömmer man maskkomposten
Ställ lådan som ska tömmas ovanpå den översta aktiva lådan och belys den så att kvarvarande maskar uppmuntras att vandra nedåt till lådan under som innehåller matavfall.
Töm ut jorden där den ska användas eller i en hink eller påse. Se till så att maskgödseln inte torkar ut innan den används eftersom då mycket av mikroorganismerna inte längre då är aktiva.
Skölj vid behov av lådan och ställ den överst på din maskkompost.
Understa lådan innehöll nästan bara ren och skön jord som maskarna tillverkat. Dags att skörda!
Så här använder man maskgödsel
Det finna många användningsområden för den maskgödsel du får från din maskkompost.
Plantera och jordförbättra med maskgödsel
Jorden som man får ut av sin maskkompost är helt fantastisk både till sin struktur och den stora mängden mikroorganismer.
Den kan användas i trädgården, i odlingslådor, krukor och i växthuset.
Genom att blanda maskgödsel i jorden får den bättre vattenhållande egenskaper. Maskgödsel motverkar också många sjukdomar, gör plantan mer motståndskraftig mot ohyra och bidrar till utvecklandet av friska rötter.
Blanda 1 del maskgödsel till 4 delar jord för plantering eller lägg på den outspädd direkt på bäddar och överst i krukor som jordförbättring. Mylla ner lätt i jorden om möjligt.
Maskgödsel lämpar sig inte att använda för frösådder eller vid uppdragning av sticklingar och småplantor.
Exempel på fördelar med maskgödsel. För några år sedan gjorde vi ett experiment och satte en av tomatplantorna i koncentrerat maskgödsel.
Den plantan växte inte bättre än de övriga tomaterna, men stod emot ohyran helt fantastiskt jämfört med omgivande plantor som fick omfattande angrepp av vita flygare.
Tomaten som var planterad i maskgödsel fick inget angrepp alls!
Den plantan växte inte bättre än de övriga tomaterna, men stod emot ohyran helt fantastiskt jämfört med omgivande plantor som fick omfattande angrepp av vita flygare.
Tomaten som var planterad i maskgödsel fick inget angrepp alls!
Vattna med lakvatten från maskarna, "maskjuice"
Vartefter innehållet i komposten förvandlas till jord och gödsel bildas det en vätska som sipprar ner genom komposten, maskjuice. Denna vätska är extremt näringsrik och innehåller viktiga mineraler och mikroorganismer.
Töm maskjuicen ur tråget via kranen med några veckors mellanrum.
Maskjuicen kan användas både för att näringsvattna dina växter på traditionellt vis med kanna men kan också sprayas på växternas blad som då direkt tar upp näringen i växten samtidigt som det skyddar från ohyra och skadegörare.
Hur koncentrerad vätskan är när du tömmer ut den varierar. Späd mellan 10 och 50 gånger och pröva dig fram. Risk för överdosering är minimal.
Maskjuicen kan med fördel användas för att vattna och spraya på frösådder.
Lämpligt intervall för att tillföra maskjuice är en gång i veckan.
TIPS! Lätt utspädd maskjuice kan användas för att bespruta växter mot mjöldagg och andra svampsjukdomar. Kanske värt att prova...
Maskjuice som inte går åt direkt kan sparas i t.ex en petflaska. Används inom en månad.
Brygg maskte med maskgödsel
Genom att brygga kompostte på maskgödseln får man ut de nyttiga mineralerna och mikroorganismerna ur jorden i en vätska, maskte.
Maskte används på samma sätt som maskjuice. Du vattnar med den eller sprayar den på växternas blad.
Genom att brygga maskte får du i princip dubbel nytta av ditt maskgödsel.
Det finns två metoder att utvinna maskte.
Recept för bryggning av maskte
- Fyll en 20-liters hink med 15 liter vatten från kranen, regnvatten eller sjövatten.
- Lägg 1 - 1,5 liter maskgödsel i något som kan fungera som en tepåse. En nylonstrumpa, en gammal tröja eller liknande som kan knytas ihop för att doppas ner i vattnet.
- Låt ligga under natten.
- Plocka ur 'tepåsen' och töm innehållet i din plantering eller lägg den på komposten.
- Sila vätskan vid behov. Bra för att slippa att små partiklar fastnar om du ska använda den för att spraya.
Vätskan som nu fått en brun färg bör användas direkt för att dra bästa nytta av nyttigheterna i den.
Späd den med lika delar vatten och vattna ut eller spraya på växternas blad
Brygga maskte med socker och luftcirkulation
Genom att 'mata' mikroberna med socker och samtidigt tillsätta syre växer mängden mikrober mycket snabbt.
På det här sättet får man en riktig booster som gör att maskgödseln räcker till för många fler växter.
En nackdel med att aktivera maskgödseln på detta sätt är att om det finns skadliga mikroorganismer i maskgödseln så växer också dessa till. Har du en sund och väl fungerande maskkompost bör inte detta vara ett problem men det kan vara bra att känna till.
För den här varianten av maskte gör du likadant som när man brygger enkelt maskte. Skillnaden är att man tillsätter 2,5 dl socker av valfri sort och lägger i en slang som pumpar in syre i vätskan.
För detta använder man en syrepump av akvarietyp eller en pump för hydroponisk odling.
Placera slangen med syrebubblaren i botten av hinken. Låt stå och bubbla två-tre dagar. Rör gärna någon gång då och då.
Späd det bryggda maskteet med en-två delar vatten innan det används.
Problem i maskkomposten
Småflugor
Under vissa perioder, främst under sensommar och tidig höst finns det ofta gott om sk. fruktflugor. De gillar frukt och rens. (Läs mer om fruktflugor här) De kan också söka sig till komposten så för att minimera risken för att de kommer in där kan man vara extra nog med att:
- Tillföra färskt avfall som inte börjat förmultna
- Begrava fruktskal en bit ner i komposten eller linda in dem i hushållspapper innan de läggs ner.
För mycket vatten i komposten
Blir komposten för blöt lägg till mer strömaterial som t.ex löv, strimlat eller rivet papper eller kokostorv.
Låt locket ligga av någon dag med ett lager tidningspapper överst.
Låt locket ligga av någon dag med ett lager tidningspapper överst.
För lite vatten i komposten
Om kompsten blir för torr sprayar man vatten på jord och strö. Är det mycket torrt kan man försiktig hälla små slattar vatten här och där i den som man låter sprida sig i materialet. Upprepa vid behov tills fuktigheten känns lagom.
Dålig lukt i maskkomposten
Börjar det lukta från komposten är något i obalans. Det kan bero på att komposten är för blöt eller för torr så att nedbrytningen avstannat. Avhjälp genom att åtgärda med strömaterial eller tillför vätska. enligt ovan.
Avvakta med att lägga på mer matrester innan balansen är ok igen.
En annan orsak till dålig lukt är att för stora mängder icke-vegetabiliskt innehåll lags i komposten. Vänta ut nedbrytningen eller avlägsna och lägg framöver mindre mängd eller mer finfördelade bitar i komposten.
Rymning från maskkomposten
Om du ser att många maskar försöker krypa ur komposten är det katastrof på gång. Då håller de antingen på att drunkna pga för mycket fukt i komposten eller så har innehållet blivit för surt. Till exempel kan detta hända med för mycket citrus i komposten eller för stora mängder rester från mosade äpplen. När detta jäser blir miljön snabbt giftig för dem. (Här talar jag av egen erfarnhet. Ett misstag jag inte vill andra ska göra om)
Identifiera orsaken och åtgärda snarast genom att plocka bort mat, försöka skölja rent och tillför mer strö.
Vita kryp i maskkomposten
Det är inte ovanligt att man ser en mindre eller större mängd små ca. 1 mm stora vita prickar som rör sig i komposten. När de förekommer i rimlig mängd ör allt i sin ordning. Det är hoppstjärtar som hjälper till att städa i komposten genom att äta döda maskar. Blir de allt för många börjar de konkurrera med maskarna om maten och det blir en obalans. Man ska då minska fuktigheten något, addera mer strömaterial och papper och avstå ifrån att lägga ner saftiga frukrester tills läget stabiliserats.
I webbutiken hittar du hela vårt sortiment för att kompostera.
