Sorgmyggan Sciaridae kallas ibland även bland felaktigt för blomfluga och är något som många av oss drabbas av någon gång. Det är små svarta myggor som svärmar runt krukorna där den lägger ägg i jorden och där sedan larverna äter på rötterna!
Blomflugor däremot är snälla och viktiga pollinerare och ser inte alls ut som sorgmyggor. Se bild på blomflugar längre ner på sidan.
Skillnaden mellan sorgmyggor, vattenflugor och bananflugor
Vattenflugor
Även vattenflugan Ephydridae är en fluga som trivs bland växterna. Den håller till på fuktiga platser där den lägger ägg i översta jordlagret. Den trivs där det är fuktigt och i de algbeläggningar som ibland kan bildas. Det är där den främst finner sin föda. De flyger ofta kring plantorna och sitter gärna på bladen. Även om vattenflugan är irriterande gör den ingen egentlig skada på växten.
Bekämpning av vattenflugor
Vattenflugan bekämpas enklast genom att man låter jorden torka ut mellan vattningarna. Finns där alger på ytan av jorden kan man byta ut det översta jordlagret mot ett nytt.
Ett sätt att skilja sorgmyggan från vattenflugan är storleken på anetennerna där sorgmyggan har långa, pärlbandslika antenner medan vattenflugan har korta antenner, Vattenflugan flyger 'snyggare' än sorgmyggan som har en mer ryckig flygstil.
Fruktflugor (Bananflugor / Ättiksflugor)
Man skall inte heller blanda ihop sorgmyggan med ättiksflugan Drosophila melanogaster som ibland också kallas bananfluga eller fruktfluga. Den gör inte någon skada på växter, men kan vara otrevlig ändå.
Ättiksflugan trivs i köket på frukt och grönsaker och brukar bli extra flertalig på hösten .
Bekämpning av fruktflugor
Fruktflugor bekämpar man genom att hälla en blandning av 2 delar vinäger, 1 del sirap och 1 droppe diskmedel i en flaska.
Flugorna lockas ditt och fastnar i flaskan.
Det finns även färdiga bananflugefällor med specialblandning att köpa.
Om sorgmyggan
Sorgmyggan kan göra stor skada på våra växter och särskilt då på små plantor och frösådder.
Den lägger sina ägg i jorden och när de kläcks kommer det ut små ljusgrå, nästan genomskinliga larver med brunsvart huvud som är 6-7 mm långa. Larverna kalasar sedan med stor aptit på rötter och fröer. De små nyutkomna rötterna har inte en chans, utan sticklingen dör och fröet kan inte gro.
Den lägger sina ägg i jorden och när de kläcks kommer det ut små ljusgrå, nästan genomskinliga larver med brunsvart huvud som är 6-7 mm långa. Larverna kalasar sedan med stor aptit på rötter och fröer. De små nyutkomna rötterna har inte en chans, utan sticklingen dör och fröet kan inte gro.
Sorgmyggor trivs förträffligt i den fuktiga miljö vi ofta har för våra frösådder och sticklingar. Har de väl etablerats sig kan de vara väldigt svåra att bli av med dem. Att låta jorden torka upp är sällan ett alternativ när man har krukor med frösådder och sticklingar.
Bekämpning av sorgmyggor hos vuxna plantor
Hos fullvuxna plantor utgör sorgmyggans larver inte samma risk för skador som hos mindre plantor. Här kan man också i de flesta fall minska fuktigheten i jorden drastiskt under en period så att ägg och larver dör ut.
Efter en sådan torrperiod fortsätter man sedan med att vattna mer måttligt än tidigare för att undvika återbesök, eller att eventuella kvarvarande individer får nytt fäste.
Efter en sådan torrperiod fortsätter man sedan med att vattna mer måttligt än tidigare för att undvika återbesök, eller att eventuella kvarvarande individer får nytt fäste.
Bekämpning av sorgmygga hos frösådder
Har man frösådder eller sticklingar på rotning kan sorgmyggor göra stor skada. Det gäller hela tiden att vara uppmärksam om något börjar flyga runt plantan. Ser man bara ett fåtal flugor kan man försöka isolera de krukor man ser de svärmar kring för att minska spridningen, men håll dem alla under uppsikt. Nya larver kläcks och spridningen går fort om man inte ser upp.
Ett av det mest effektiva bekämpningsmedlet är nematoder Steinernema feltiae som finns att köpa under namnet Nemablom. Nematoderna söker aktivt upp larverna och förintar dem.
OBS! Tänka på att alltid behandla samtliga krukor som står inom 'flygavstånd' samtidigt då det annars finns risk att angreppet sprider sig igen från jorden i de krukor som inte behandlats.
Med biologisk bekämpning kan även rovkvalstret Hypoaspis miles. Hypoaspis användas både förebyggande och för bekämpning av sorgmyggor, vattenflugor, tripsarter som har sina puppstadier i jorden. Den kan ses lite som en allätare.
Förebyggande behandling mot sorgmyggor
Nyinköpta växter i karantän
Sorgmyggor sprids oftast från kruka till kruka så det kan vara klokt att ställa nyinköpta plantor separerade från de du redan har hemma så att man säkert vet att den är fri från ohyra.
Klisterskivor avslöjar ohyra
Det är alltid bra att ha klisterskivor hängande över frösådder och sticklingar så att man snabbt kan se om någon ohyra är på gång.
Skydda genom att täcka jorden
Man kan hindra, eller i vart fall försvåra för sorgmyggan att lägga sina ägg i jorden genom att lägga ett lager vermiculite eller perlite på jorden. För vuxna plantor kan man använda annan lämplig täckning som tex. dekorativ bark eller lecakulor.
För fröer som skall sås grunt är detta inte ett alternativ eftersom de då hamnar för djupt.
För fröer som skall sås grunt är detta inte ett alternativ eftersom de då hamnar för djupt.
Vattna inte för mycket
Håll sådd och sticklingar lagom fuktiga. Det är när det blir för blött i jorden som sorgmyggan trivs allra bäst. Som tidigare nämnts är det oftast inte ett alternativ att dra ner på vattningen för små frösådder och sticklingar, men faktum är att det är ganska vanligt att de blir övervattnade.
Jorden hos frösådder och sticklingar ska vara fuktig men får inte bli allt för blöt. Då finns inte bara risk för att sorgmyggorna trivs utan frö och rötter kan ruttna.
Sterilisera jorden
Jord som legat ett tag kan innehålla sorgmyggor. Misstänker man att det finns sorgmyggor i jorden kan man sterilisera den före användning, se hur du gör för att sterilisera jord här.
Blomflugan kallas ibland felaktigt för sorgmygga. Utseendet på blomflugan är helt olik sorgmyggans och är en viktig pollinerare i våra trädgårdar.
Foto: Lena Ljungquist, mfl
