Det kan vara klurigt att förstå sig på alla fackuttryck som används inom bevattningsteknik. Här reder vi ut begreppen så att du kan välja rätt utrustning. På denna sida hittar du vårt stora bevattningssortiment som gör odlingen lättskött, miljösmart och rolig.
Hur mycket vatten behövs?
Idag är vi mer uppmärksamma på att hushålla med vatten och välja torktåliga växter. Givetvis kräver de mindre vatten men alla nyplanterade växter måste vattnas de första åren innan rötterna etablerat sig.
Ett standardmått på hur mycket vatten som behövs för en frodig trädgård är 25-30 mm en gång i veckan. Denna mängd kallas för en rotblöta och innebär att vattnet tränger ner och når rötterna på djupet. 1 mm nederbörd motsvarar 1 l vatten per kvadratmeter.
Men behovet beror på vilka växter som finns i trädgården, hur jordmånen är, om det är nyplanterat och på väderleken. Torktåliga växter behöver självklart mindre vatten. En sandig, lätt jord behöver vattnas oftare än en mullrik lerjord. Nyplanterade växter måste vattnas oftare innan de etablerat sig.
Hur vet jag flödet?
En grov slang skickar ut betydligt mycket mer vatten än en liten. Tryckförlusten i en ½-tums slang är fem gånger högre än i en ¾ tums-slang.
Flödet är mängden vatten som strömmar ut. Det mäts enklast genom att man tar tiden för att fylla en 10 l hink med vatten.
Normalt flöde från ett kommunalt vattennät är ca 30 l/min men det kan variera stort.
Omvandlingstabell
1 kubikmeter = 1 000 l
30 liter per minut = 1.8 kubikmeter / timme
1 mm nederbörd = 1 l/kvadratmeter
Hur vet jag trycket?
Trycket från det kommunala vattennätet är oftast tillräckligt. En manometer mäter enkelt trycket. Ju mer utrustning som kopplas in, desto lägre tryck och minskat flöde.
Trycket från kommunala nät är oftast fullt tillräckligt. Med en manometer kan man mäta trycket. Den kan köpas i bygghandeln och kopplas till vattenutkastet. Trycket mäts i bar och avser flödet per kvadratcentimeter. Normaltryck från kommunala nätet är ca 4-5 bar. Det är ingen fördel att ha för högt tryck, som 10 bar eller mer. Det sliter på kopplingar och det blir lätt läckage som står och droppar. Man kan koppla på en reduceringsventil om trycket är allt för högt.
Trycket minskar snabbt med sträckan. Därför ska man inte ha längre slang än nödvändigt.
Hur mäter man kopplingar?
Skarvkoppling till vänster med hona till vänster och hane till höger. Till höger en så kallad Y-koppling. Varje koppling minskar flödet, så koppla inte ihop mer än nödvändigt. Våra Flopro-kopplingar har standardmått som funkar med marknadens gängse system.
Storleken, dimensionen, på kopplingar och slangar mäts antingen som yttre diameter; YD eller inre diametern, ID.
YD är vanligast i länder som använder metersystemet och måttet mm.
I England mäter man vanligen i tum (inch, ”) och avser om inget annat nämns inre diametern, ID.
YD är vanligast i länder som använder metersystemet och måttet mm.
I England mäter man vanligen i tum (inch, ”) och avser om inget annat nämns inre diametern, ID.
1 tum = 1 inch = 1” = 25,4 mm
1 mm = 0.04 tum
1 mm = 0.04 tum
Vanligaste dimensionerna på slangar är YD 12.5 mm (½ tum) och 19 mm (¾ tum).
Vid vattenutkastet fästs en nippel (till vänster) och ett kopplingshus (till höger). Metallkopplingar har betydligt längre livslängd än de i plast.
Platsen som skickar ut vattnet kallas tappventil eller vattenutkastare. Den har för det mesta en gängning som kallas G15 (1/2 tum) YD gänga. Större tappventilerna har G20 (3/4 tum) YD gänga.
Slangen mot tappventilen kopplas med en så kallad nippel (hane) och i andra änden av vattenslangen monteras ett kopplingshus (hona). Med denna koppling kan man enkelt koppla in slangen och bygga ut med olika tillbehör som vattenspridare och sprutpistoler.
Hur får man ut maximalt med vatten?
Tryckförlusten av kopplingar är störst närmast utkastet, längst ut i flödet har det minst betydelse.
När du vet hur stor din vattentillgång är; från kommunalt vatten och från egen pump, kan du räkna ut hur mycket de tänkta spridarna och droppslangarna kan förbruka var för sig.
Räkna också ut hur stor yta du vill vattna och hur lång tid det får ta.
Normalt ger en vattenspridare 750 l/timme vid 2 bar. Ett sätt att mäta mängden som kommer ut ur en spridare är att placera ut koppar lite här och var och efter en given tid jämföra mängden som spridits ut.
Så här får man ut maximalt vatten från sin utrustning:
Räkna också ut hur stor yta du vill vattna och hur lång tid det får ta.
Normalt ger en vattenspridare 750 l/timme vid 2 bar. Ett sätt att mäta mängden som kommer ut ur en spridare är att placera ut koppar lite här och var och efter en given tid jämföra mängden som spridits ut.
Så här får man ut maximalt vatten från sin utrustning:
- Varje förträngning, som omkopplingar, minskar flödet. Ha därför så få omkopplingar som möjligt. Förträngningar vid flödets början har en större bromsverkan på vattnet än vid slangens slut. Därför spelar det mindre roll om man har en omkoppling ute vid spridaren, jämfört med en omkoppling precis vid vattenutkastet.
- Trycket minskar snabbt med längden på slangen. Använd därför så kort slang som möjligt, men undvik samtidigt att seriekoppla slangar eftersom varje omkoppling ger tryckförluster.
- Ju större slangdiameter desto högre tryck kan hållas och mer vatten matas ut. Tryckförlusten i en ½-tums slang är fem gånger högre än i en ¾ tums-slang.
- Ha inte slangen upprullad på slangvindan vid vattning, det minskar flödet.
Foto: Karin Elmberg m fl.
