Alla tomatsorter vi odlar kommer från ett fåtal vildarter i Sydamerika. Från dessa har det utvecklats en uppsjö av häftiga, läckra sorter.
Här beskrivs hur dessa delas in efter i huvudsak formen.
Forskarna har identifierat arten Solanum esculentum v. cerasiforme som den art våra tomater härstammar från. Den växer vild på Andernas östra sluttningar, från norra Chile till Mexiko. Växtförädlare har på senare år också använt den vilda vinbärstomaten Solanum pimpinellifolium, som växer vid Andernas västra Stillahavskust i Ecuador och Peru. I utländsk litteratur kallas tomatsläktet ibland för Lycopersicum, men enligt vetenskaplig nomenklatur gäller Solanum.
Läs mer om de olika växtsätten i artikeln Olika växtsätt hos tomater. Och här hittar du tomatfrön! Vill du ha hjälp att välja kan du klicka i dina önskemå med hjälp av tomatväljaren så gör vi urvalet åt dig.
Det finns tusentals tomatsorter. Plommonsorterna är perfekta för såser medan de små vinbärstomaterna ska njutas färska som godis. Bifftomaten är valet för hamburgaren och den gula citrontomaten ger drösvis med vackra tomater till salladen.
De finns i storlekar från ett gram till de största på nästan tre kilo. En del är nästan fulla med kärnor, andra har nästan inga kärnor alls. Vissa är kötiga, andra är mer fasta i köttet.
Bifftomater
Till bifftomater hör de största tomaterna med vikter på 200-400 gram och ännu mer. De har ofta en plattrund form. Färgen kan vara röd, gul, rosaröd eller gulvit och de har ofast många små frökamrar.
Bifftomaten är aromatisk, har mild smak och en lite mjölig konsistens. De är lätta att skiva, då köttetär fast.
Passar bra till hamburgare, på smörgåsen och att steka i skivor.
Bifftomater behöver ordlas i växthus för att hinna mogna och få fin arom.
Cocktailtomat
Coeur de boeuf - oxhjärta
Coeur de boeuf betyder oxhjärta. En stor, röd tomat med lite veckad, plattrund form. De har små frökamrar som mognar inifrån och ger en grön färgskiftning.
Rund, mild smak. Passar att grilla i halvor, i sallader eller urgröpta med fyllning.
Det finns sorter med frukter som kan väga upp till 1.5 kilo.
Körsbärstomat
Körsbärstomater har sitt ursprung i Solanum lycopersicum var cerasiforme. Här ingår teardroptomater som har en droppform.
Kvisttomat
Kvisttomat har runda mellanstora till körsbärsstora tomater som växer i klasar med röda, orange eller gula frukter.
Plommontomat
Plommontomat är förädlad från arten Solanum lyopersicum var pruniforme. Oval form, röd och gul i olika storlekar, de små kallas babyplommontomater. Fast kött med tjocka innerväggar. Söt, intentsiv smak, köttig med lite frön. Passar perfekt till såser, grytor och att fylla.
Många sorter är italienska som klassikern 'Roma'. 'San Marzano' med fast skal är perfekt att soltorka och använda till såser då den har lite vätska.
Pärontomat
Pärontomaten har sitt ursprung i Solanum lycopersicum var pyriforme och skiljer sig från från kvisttomaten främst då frukterna är mindre och har en päronform.
Klassisk tomat
Zebratomat
Vinbärstomat
Fler former och färger
Det kommer ständigt nya, roliga tomatvarianter. 'Banana Legs' är en gul, långsträckt tomat. De maffiga stuffer-tomaterna har stora, åsiga lite fyrkantiga paprikalika tomater i rött och gult.
De är amerikanska sorter som har tjocka väggar och är avsedda att fyllas
Om tomatfärger
- Röd färg kommer av ämnet lykopen, en slags karotenoid. Karotener är en grupp fettlösliga näringsämnen och färgämnen med antioxidativa egenskaper.Karotenerna är också nödvändiga för kroppens bildande av A-vitamin.
Forskning tyder på att röda tomaters höga halt av lykopen och karotener ger en hämmande effekt på cancer och kardiovaskulära sjukdomar. Tomat är det livsmedel med högst lykopeninnehåll av alla. Vill du äta nyttigt är det små, röda tomater som ger bäst effekt! - Orange färg beror på innehåll av karoten.
- Gul färg beror på innehåll av lutein, en slags karoten som visat sig stärka synen och skydda mot grå starr. Det vanligaste färgämnet hos växter.
- Grön färg kommer av klorofyll. Riktigt illgrönt har också innehåll av karoten och lutein. Sorter som ska vara gröna är alltså inte omogna utan saknar lykopen.
- Rödsvart färg beror på klorofyll, lykopen och lutein i olika kombination.
- Vit färg beror på avsaknad av andra färger.
