Odlingsråd för rabarber

Vetenskapligt namn: Rheum rhabarbarum
Sorter: Det är stjälkarna som används och sorterna skiljer sig i färg från gröna till röda och nyanser där emellan. Nya svenska sorten 'Barbro'E ger rekordstora skördar av långa, vackra stjälkar redan något år efter planteringen. Låg oxalsyrehalt. 'Elmblitz' har också låg oxalsyrehalt och ganska rik avkastning. Röda, genomfärgade stjälkar är vackert men ger generellt lägre skördar.'Spangsbjerg' får genomfärgade röda stjälkar. 'Victoria' är en klassisk gammal, rikbärande sort med gröna stjälkar och god smak.  
Botanik: Flerårig med underjordiska, köttiga, förvedade jordstammar, rhizomer. Kan odlas i hela landet. Tillhör familjen slideväxter, Polygonacea. Växer vild i östra Sibirien, Mongoliet och Kina. I Kina har roten i årtusenden torkats och använts som laxeringsmedel. 
Svårighetsgrad: Lätt.
Förkultivering: Drivning sker på två sätt. Antingen täcks plantan med en mörk kupolformad huva eller hink (kallad 'bell' i England). Då utvecklas mjälla, vackert röda skott. Eller med en genomskinlig huva som fungerar som ett litet drivhus och påskyndar tillväxten på våren. 
Läge: Trivs i de flesta lägen, växer också bra i skugga. 
Såtid: Kan frösås, men räkna då med minst två år innan plantan kan skördas. 
Sådjup: 2 cm, i kruka eller direkt på växtplatsen.
Näring/jord: Växer bra i flesta mullrika jordar. Magra jordar kan matas med kompost och riklig gröngödsling som hönsgödsel, gräsklipp och växtrens. Styv lerjord förbereds med rejäl inblandning av kompost och växtrester.
Vatten: Inte så känslig för torka när den väl är etablerad. De köttiga rötterna trivs inte i alltför våt jord. 
Övrigt: Eftersom rabarbern är flerårig, perenn, ska den planteras där den kan stå i fred under flera år. Då blir den ett smycke i kökslandet. 
Det var först under slutet av 1800-talet som den sura rabarbern blev allmänt odlad som grönsak. Det beror på att sockret då började bli relativt billigt.
Ohyra/sjukdomar: En otroligt frisk kultur. Däremot kan virus drabba kommersiell förökning, den engelska rabarberodlingen har varit hårt drabbad i decennier då viruset sätter ner avkastningen radikalt. Välj därför virustestade sorter, som E-plantorna.

 

Användning: Rabarbern är i matlagningen ett mellanting mellan frukt och grönsak, men hör till köksväxterna. Skörda efter något år när du ser att rabarbern etablerat sig och det är fart i plantan. De stjälkar som kommer efter midsommar/mitten av juli lämnas kvar och får ge ny energi till rotstocken och därmed framtida skördar. Stjälken skördas när den ännu är mjäll och saftspänd genom att man tar ett stadigt tag en bit ner på stjälken och drar rakt upp. Då lossnar den vid skaftfästet. Bladen kan gärna användas i rabatten som marktäckning mot ogräs. Rabarberns syrliga smak kommer av ofarlig äppelsyra. Men växten innehåller också oxalsyra som är skadligt för njurarna, olika sorter har olika högt innehåll. I plantan är halten högst i bladen. Ju yngre stjälkar och ju äldre planta desto lägre oxalsyrahalt. Oxalsyran har ingen betydelse för smaken.

 

 

Lagring/förvaring: Stjälkarna skördas kontinuerligt under våren och försommaren fram tills de blir träiga. De förvaras svalt i kylskåp i en plastpåse och håller då några veckor. Bästa sättet för lagring är att frysa in stjälkarna färska i bitar.
Rabarber är god i paj, kräm, saft och kompotter. Jordgubbar är en bra smakkompis. Den är också perfekt som bas i chutney.