
Det finns massor av trevliga sorter med olika utseende; randiga, vita, runda, avlånga – till och med svarta. Här hittar du vårt stora sortiment av rädissorter att så året om.
Fakta om rädisor
Svenskt namn: rädisa
Vetenskapligt namn: Raphanus sativus. Tillhör familjen kålväxter, Brassicaceae.
Sorter: Det finns ett stort urval sorter med olika färg och form. Från små spelkulerunda munsbitar till långa, vita ”istappar”. Köttfärgen är vit eller ljusrosa. Alla sorter kan också groddas året om.
Till höger runda, vita 'Sniezka'. De avlånga vita rädisorna kallas istappar, här 'Long White Icicle'.
Svårighetsgrad: lätt
Utvecklingstid: 25-30 dagar, groddning 4-6 dagar
Läge: Trivs i både sol och halvskugga men vill växa ganska svalt. Trivs i köksland, kruka, sålåda, pallkrage eller i en odlingsstation året om (där det inte blir för varmt). Tål några minusgrader. Rädisor är också utmärkta att grodda. Här hittar du vårt sortiment som gör groddning enkel och rolig.
Såtid: Så i omgångar för lång skördesäsong Året om i odlingsstation och till groddning. Utomhus från april-september. I växthus eller uterum mars-juni, augusti-oktober. Jordtemperaturen måste vara minst 5 grader. Undvik att så mitt på sommaren utomhus, rädisan trivs inte i för varmt klimat.

Rädisor växer snabbt och kan odlas i det mesta. Barnens favoritgrönsak!
Sådjup: 1 cm
Plantavstånd: 3 cm
Radavstånd: 20 cm, lämplig för bredsådd
Näring/jord: Trivs i en mullrik, fukthållande jord med måttlig näring. Helst pH över 7, ge annars extra kalk.
Vatten: Jämn fukttillgång är viktigt för att få rädisorna att växa fort och bli krispiga utan beska.
Övrigt: Rädisor ska växa fort för att få fin kvalitet. Samodla gärna med andra köksväxter med lång kulturtid. Så till exempel rädisor mellan tomater i växthuset eller mellan kålväxterna utomhus. OBS! Rädisan är en kålväxt och måste betraktas som en sådan vid växtföljdsplanering. Läs mer om växtföljd här.
Ohyra/sjukdomar: Vanligen problemfri. Jordloppor kan angripa bladen torra somrar, men undviks med fiberduk. Kålflugans larver gillar också bladen, men undviks också med en fiberduk.
Skörd, användning och lagring av rädisa

Det gäller att skörda vid rätt tidpunkt för att inte rädisan ska växa sig för stor. Den blir då lätt antingen svampig eller träig och besk.
Användning: Rädisor kom till de svenska herrgårdarna under 1600-talet men slog inte igenom i folkhemmet förrän under 1800-talet. De äts färska eller lätt wokade. Läckra som de är, i sallad, på mackan eller som dekoration i all slags mat. Den lite peppriga, unika smaken kommer av dess innehåll av senapsolja.

Lagring/förvaring: Kan lagras några veckor i kylen men tål inte att frysas.
Odlingsråd för rädisor

Så antingen i rader (till vänster) eller bredså med 3 cm mellan fröna.
Så i omgångar (ca var fjortonde dag) för en lång skördesäsong. Antingen i rader, eller med bredsådd då fröna sås ut glest med ca 3 cm mellanrum. Man kan odla rädisor i det mesta; krukor, sålådor, pallkrage och i kökslandet förstås. Perfekt för balkongodling. Samodla gärna med långsamma kulturer som kålväxter eller tomater.
Prova gärna att låta några plantor gå i blom och skörda sedan fröbaljorna. De har en delikat, lite pepprig smak. Suveräna i wokade rätter.
Foto: Karin Elmberg m fl.