Sparris är aristokraten i kökslandet. Högrest, delikat och stilig. När skördesäsongen är över kring midsommar får resterande skott växa till sig med tjusiga, yviga plymer.
Få vet att sparris är extremt lättodlad. Det krävs lite pyssel att förbereda odlingsbädden, men å andra sidan blir den sedan långlivad och rikgivande.
Få vet att sparris är extremt lättodlad. Det krävs lite pyssel att förbereda odlingsbädden, men å andra sidan blir den sedan långlivad och rikgivande.
Fakta om sparris
Svenskt namn: sparris
Vetenskapligt namn: Asparagus officinalis. Efter persiskans asparag som betyder skott. Tillhör familjen sparrisväxter, Asparagaceae.
Sorter: Det finns massor av trevliga sorter. Satsa på hansorter som inte ger bär och får högre skördar. Den senaste heter ’Prius’, en vidareförädling av populära ’Gijnlim’. Det finns också vackra violetta sorter med Italienskt ursprung. De är lite mjällare och sötare i smaken.
Vetenskapligt namn: Asparagus officinalis. Efter persiskans asparag som betyder skott. Tillhör familjen sparrisväxter, Asparagaceae.
Sorter: Det finns massor av trevliga sorter. Satsa på hansorter som inte ger bär och får högre skördar. Den senaste heter ’Prius’, en vidareförädling av populära ’Gijnlim’. Det finns också vackra violetta sorter med Italienskt ursprung. De är lite mjällare och sötare i smaken.
Botanik: En flerårig, perenn ört. Från rotstocken växer varje år upp saftspända, stadiga skott, det är dessa man skördar.
Växten är skildkönad, har alltså han- och hon blommor på olika plantor. Sparris är salttolerant och växer vild längs kusterna i Europa, Nordafrika och västra Asien. Den är också förvildad i Sverige på flera ställen.
Svårighetsgrad: Lätt
Läge: Man gör i ordning bädden på en solig plats. Trivs bäst i genomsläpplig, kalkrik jord med högt pH. Tål salt.
Härdighet: Upp till zon 5-7 beroende av läge. I kalla trakter kan sparrisen skyddas och drivas med fiberduk på våren.
Såtid/planteringstid: Man kan så sparrisfrön inomhus i mars för utplantering i maj-juni. Men man tjänar flera år på att köpa färdiga plantor, så kallade kronor, att sätta ut. Plantorna sätts när jorden är brukbar i april-maj.
Plantavstånd: 30-50 cm
Radavstånd: 1 m
Näring/jord: Trivs i genomsläpplig jord med högt pH. Gärna en sandig jord som kalkas upp. Sparris behöver kväve för att ge rik skottillväxt.
Täckodling med gräsklipp är perfekt liksom gödsling med hönsgödsel.
Tång, sjögräs, aska och kogödsel är också bra gödslingsmedel till sparris. Håll området kring plantorna fritt från ogräs då sparrisen inte vill ha konkurrens kring rötterna.
Vatten: Torktålig, då rötterna går på djupet och kan lagra vatten. Men behöver vattnas första säsongen vid torka.
Vatten: Torktålig, då rötterna går på djupet och kan lagra vatten. Men behöver vattnas första säsongen vid torka.
Övrigt: Man odlar i avlånga bäddar där sparrisplantorna står kvari i flera decennier. Plantorna ger som mest när de är ca 10-25 år gamla. Man börjar skörda några få stjälkar redan året efter plantering om plantan har vuxit till bra, men vänta annars till följande säsong. Frösådda plantor tar drygt 3 år till en första skörd.
Samodla gärna med gräslök eller piplök. De har samma preferenser och konkurrerar inte med sparrisrötterna som går på djupet.
Samodla gärna med gräslök eller piplök. De har samma preferenser och konkurrerar inte med sparrisrötterna som går på djupet.
Så odlar du sparris
Sparris odlas i bäddar, antal plantor avger längden på bädden. Tänk noga igenom var du vill ha din sparrisbädd eftersom den har potential att ge skörd i minst 25 år, kanske upp till femtio år framöver!
Välj ett soligt läge och genomsläpplig jord med helst högt pH på drygt 7. Om så inte är fallet behöver jorden kalkas så att pH-värdet höjs.
Välj ett soligt läge och genomsläpplig jord med helst högt pH på drygt 7. Om så inte är fallet behöver jorden kalkas så att pH-värdet höjs.
Rensa noga från fleråriga ogräs och sten. Gräv en ca 20 cm djup fåra med ca 40 cm bredd. Bottna med naturgödsel som komposterad kogödsel och gärna grästovor. Tång och sjögräs är också bra sparrisgödsel att grunda med.
Fyll på med jord mitt i rännan så att det bildas en ca 15 cm hög ås ner i diket. På denna läggs sparrisplantorna ut så att rötterna sprids ut som spindlar. Täck sedan med ca 15 cm jord, gärna uppblandad med kompost.
Fyll på med jord mitt i rännan så att det bildas en ca 15 cm hög ås ner i diket. På denna läggs sparrisplantorna ut så att rötterna sprids ut som spindlar. Täck sedan med ca 15 cm jord, gärna uppblandad med kompost.
Plantorna sätts på en liten ås nere i fåran så att rötterna kan spridas ut. Därefter täcks fåran igen med jord så att ytan hamnar lite högre än omgivningen.
Första året lämnas plantorna i fred för att samla energi och etablera rotsystemet ordentligt. Täckodla gärna med gräsklipp och växtrester. Det ger ett bra kvävetillskott, höjer mullhalten och hindrar ogräs från att etablera sig.
Sparrisen växer snabbt och frodigt. Här har oskördade skott slagti ut sina gröna plymer.
Bädden gödslas efter midsommar (efter skörd) när det är fart i tillväxten. Rötterna samlar då effektivt näring till nästa år. Aska kan strös ut under vintern.
Från andra året och framöver skördar man skott som är tjockare än ett lillfinger. Skörden pågår fram till midsommar. Därefter lämnas alla skott ifred för att utvecklas och samla näring till kommande års skördar.
På hösten blir plymerna vackert gula. Låt dem stå kvar i landet och skydda bädden. Skär sedan ner dem på våren.
Ohyra och sjukdomar hos sparris
Vanligen problemfri. Den lilla sparrisbaggen, Crioceris asparagi, kan dyka upp. Den lägger ägg i plantorna, där larverna sedan gör skada. De äter av det gröna, mjälla skalet och lämnar kvar vita, nakna stjälkar som sedan vissnar ner.
Den lilla sparrisbaggen är lätt att se, plocka och oskadliggöra. Den flyger omrking under våren för att lägga ägg i stjälkarna.
Skalbaggen är avlång, ca 8 mm lång, med orage/svarta vingar och ljusa prickar. Spana efter dem under våren och släng i soporna. Om du tidigare haft problem kan bädden också täckas med fiberduk på våren för att hindra skalbaggen att komma åt plantorna.
Skörd av sparris
Perfekta skördeskott -tjocka som en blyertspenna, eller ett lillfinger. Tunnare skott lämnas kvar.
Man skördar skott som är minst tjocka som ett lillfinger. Sparrisskotten växer fort (5 cm/dag) och skördas var tredje dag när de är ca 25 cm långa. Skär av med vass kniv strax under jordytan.
Skörden pågår från maj till midsommar. Därefter lämnas skotten ifred för att kunna samla energi och näring till nästa års skörd. De växer då upp till ca 1.5 m höga stänglar med vidlyftiga, vackra plymer.
Blek, eller vit, sparris skördas innan den brutit jordytan och blir grön av klorofyll. Förr kupade man bäddarna högt och skördade med långa knivar under jord. Idag täcker professionella odlare istället raderna med svart plast för att bleka skotten. Blekt sparris har en något mildare smak och ett träigt skal som måste skalas bort.
Blek, eller vit, sparris skördas innan den brutit jordytan och blir grön av klorofyll. Förr kupade man bäddarna högt och skördade med långa knivar under jord. Idag täcker professionella odlare istället raderna med svart plast för att bleka skotten. Blekt sparris har en något mildare smak och ett träigt skal som måste skalas bort.
Professionella odlare av blekt sparris täcker bädden med svart plast. Det kan hobbyodlare också testa, blekning funkar för de flesta sorter.
Användning av sparris
Enkelt och läckert sätt att tillreda sparris är att snabbgrilla någon minut. Toppa med god olivolja, örtsalt och gärna lite riven parmesanost.
Sparris har varit en omtyckt grönsak i tusentals år. Man vet att egypterna åt sparris för 5 000 år sedan.
Här i Sverige har den odlats sedan 1600-talet men blev populär först under senare delen av 1800-talet, framför allt i högre ståndsmiljö. Då åt man enbart blekt sparris. Idag är istället de naturligt gröna knopparna mest populära.
Här i Sverige har den odlats sedan 1600-talet men blev populär först under senare delen av 1800-talet, framför allt i högre ståndsmiljö. Då åt man enbart blekt sparris. Idag är istället de naturligt gröna knopparna mest populära.
Bryt av nedersta änden, som är lite träig. Den knäcks av sig själv om stängeln resolut knäcks i änden. Godast äts sparrisen som primör. Lätt förvälld med olivolja och parmesanost. Eller grillad, wokad eller i soppa.
Sparris innehåller ämnen (metanetiol och svavelhaltigt dimetylsulfid) som gör att urinen luktar karaktäristiskt och lite skarpt bara någon timma efter att man ätit sparris. Dock saknar vissa personer enzymet som spjälkar dessa ämnen, så för dem uppstår inte denna effekt.
Lagring och förvaring av sparris
Skördad sparris håller i kylen ca två veckor. Överskottet kan förvällas lätt och frysas in.
Foto: Krish Dulal, Linda Sandström m.fl.
Illustration: Linda Sandström
