Så fungerar växtföljd i köksväxtlandet

 

Genom att varje år låta växter från samma växtfamiljer rotera och byta plats hindras sjukdomar att få fäste. Dessutom hålls jordens näringsbalans i trim. En tumregel är att samma växtslag inte ska återkomma på samma plats mer än vart fjärde år.

Kålväxter är näringskrävande, dill är känslig för sjukdomar, potatis har rötter som luckrar på djupet medan sallat håller sig i översta jordskiktet. Genom ett genomtänkt växelbruk kommer grönsakslandet att frodas och det blir mycket enklare och roligare att odla. Jorden blir lucker och ogräsmängden minskar. Växter i samma familj drabbas ofta av samma slags skadegörare som nematoder, parasiter, bakterier och svampar. Genom frånvaro av värdväxterna i flera år får dessa smittor inte fäste. 

En enkel metod att få ordning på växelbruket är att dela in odlingen i fyra kvarter. I varje kvarter odlas ”likasinnade” växtslag och dem som tillhör samma familj. Varje år byter man plats enligt rotation så att 1 går till 2 osv.

 

Med rotation medurs kommer växtslagen från olika familjer byta plats så att till exempel de näringskrävande kålväxterna odlas efter de näringsgivande ärtväxterna.
 

Kvarter 1: Ärtväxter Familjen Fabaceae 
Hit hör också luktärter som är fina att odla som snittblommor.
 

Kvarter 2: Lökväxter Familjen Alliaceae
Mållväxter Familjen Chenopodiaceae
Hit hör mangold, rödbeta och spenat.
Flockblommiga växter Familjen Apiaceae
Hit hör morot, palsternacka, selleri, dill och persilja.
 

Kvarter 3: Potatisväxter Familjen Solanacea
Hit hör förutom potatis också tomat, aubergin, chilipeppar och paprika.
 

Kvarter 4: Kålväxter, korsblommiga växter Familjen Brassicaceae,.
Hit hör alla sorters kål samt rädisa, majrova, mizuna och kålrabbi. 
Gurkväxter, Familjen Cucurbitaceae
Hit hör förutom gurka squash, pumpa och melon.