Rhizomer är växternas underjordiska stammar. Genom evolutionen har de fått flera smarta funktioner.
Här syns tydligt hur trädgårdsirisens ovanjordiska delar övergår i den uppsvällda jordstammen. Ut från rhizomen bildas sedan rötterna.
Till skillnad från rötter har de samma struktur som stammen med tydliga små noder, från vilka rötter och skott utvecklas. Rhizomer växer oftast vågrätt i jorden.
Så fungerar rhizom
Den underjordiska stammen har flera funktioner.
- Spridning. Under jordytan kan växten bokstavligen krypa iväg flera meter och skjuta upp nya skott och rötter. De kan i en trädgård bli besvärliga ogräs. Växter med denna strategi är flera bambuarter, liljekonvalj, vitsippa, bergenia, parkslide, myntor, sandstarr, ormskägg med fler.
Parkslide är en invasiv art som kommit att bli ett av våra värsta ogräs. Det är numera förbjuden att plantera. Rhizomen kan skjuta iväg många meter från moderplantan.
- Övervintring. Flera växter har rhizom som lagrar näring och vatten inför bättre tider. De går i vila vid en tidpunkt orsakad av förändring i temperatur eller ljus. De överjordiska delarna vissnar ner, medan de underjordiska rhizomen går in i vilstadium. Hit hör krukväxten triangeloxalis och sommarblommande växter med kraftigt uppsvällda rhizom som kanna (Canna) och kalla (Zantedeschia). Du hittar vårt sortiment av rhizombildande prydnadsväxter under Lökar och knölar.
Kanna hör till våra mest exotiska växter för utekrukan. Ta hand om rhizomen under vintern, svalt och frostfritt - så blommar den på nytt nästa säsong.
- Lagring av vatten och näring. Rhizomer kan vara stora, uppsvällda organ, fyllda med näring och vätska. De bidrar till att växten kan uthärda torrperioder utan att gå i vilstadie. Hit hör flera perenner som trädgårdsirisar (Iris Germanica-gruppen), bergenia, rams och såpnejlika. Här hittar du vårt sortiment av iris under säsong.
Förökning med rhizom
Liljekonvaljens rhizoms ser ut som vita, tjocka rötter (vid röda pilen).
Det är lätt att föröka växter med rhizom. Tänk på att plantera nya rhizomer på samma djup som de tidigare har vuxit, det betyder ofta ganska grunt, precis under jordytan.
- Växslag med rhizom som saknar kraftig upplagsnäring, grävs upp under våren (vänta till efter blomningen för vårblommande arter som liljekonvalj). Skär med en vass spade isär bitar och se till att få med både rhizom, rötter och knoppar eller skott.
- Rhizom som går in i vila tas om hand på hösten, när vegetationssäsongen är över och växten ska vissna ner. Man slutar då att vattna och ställer plantan torrt, mörkt och svalt. Alternativt tar man upp rhizomerna och förvarar dem mörkt och svalt. På våren planteras de om på nytt i näringsrik jord.
Triangeloxalisens kottelika rhizom sparas över vintern och planteras på nytt på våren i näringsrik blomjord. Dela samtidigt på dem, det räcker med 2-3 cm långa rhizombitar som planteras 5-6 stycken i varje kruka.
- Perenner med kraftiga lagrings-rhizom, som trädgårdsiris, förökas efter blomningen. Då börjar de gamla rhizomerna tackla av, medan nya snabbt sätter fart.
När trädgårdsirsien blommat över delas plantan så att varje ny del få med sig blad, rhizom och rötter.
Foto: Karin Elmberg, Ibulb och Klarerwiki.
