Mjöldagg känns igen på vitpudrade blad, knoppar och bär. Först syns bara små, enstaka plättar som snart brer ut sig till ett tunt täcke. Det rör sig om en svamp som blivit vanligare, gynnad av vårt varmare klimat och storskalig produktion av allt fler trädgårdsväxter.
Mjöldaggssvampen tar sin näring från de yttersta cellagren i blad, blommor och knoppar. Här på höstflox.
Ett lindrigt angrepp klarar de flesta växter och det är omöjigt att helt freda sig från dessa naturliga svampar som yr omkring i luften. Men vissa år blir mjöldagg ett gissel och vid starka angrepp tacklar växten av och förfulas dessutom.
Mjöldaggens biologi
Det finns flera slags arter av mjöldaggssvampar. De flesta är specialiserade på ett visst växtsläkte, som rosor, krusbär eller lönnar. Samma mjöldaggssvamp angriper alltså inte både flox och krusbär.
Till skillnad från många andra svampar gynnas mjöldagg av torr, solig, blåsig och varm väderlek.
Vin trivs med värme och sol, särksilt växthusodlade plantor kan därför drabbas hårt av mjöldagg.
Svampen sprider sig i den torra luften med små konidier, en slags avknoppningar, under växtsäsongen. Konidien landar på värdväxten där den skickar in trådar, mycel, i de yttersta cellerna. Via mycelet sugs näring ur värdväxten.
Det är utifrån detta mycel det tunna, vita luddet nu bildas och växer till. För att konidien ska få fäste och gro behövs lite fukt och gärna mörker. Därför sker denna process främst under natten och tidiga morgonen när daggen kommer. Senare på säsongen blir luddet mera tätt, filtaktigt och brunt.
Senare under sommaren kan man se svampens könliga stadium som små svarta prickar i luddet, så kallade sporgömmor.
Mjöldaggssvampen övervintrar antingen på växten som sporer, eller inuti vävnaden som mycel i framför allt knoppar och unga skott.
Bekämpning av mjöldagg
Här kommer de bästa råden för hur du kan undvika att mjöldagg får fäste i din trädgård.
- Välj om möjligt sorter som är motståndskraftiga mot mjöldagg.
- Undvik att odla känsliga växtslag som vissa rosor på varma, torra och gassande ställen. Lätt, vandrande skugga är att föredra i stället.
- Höj jordens vattenhållande förmåga genom att täckodla och berika den med mycket mull. Det finns i kogödsel, kompostjord och växtrens.
Genom att täcka marken med växtrester under hela odlingstiden bibehålls fukten. När täcket bryts ner höjs också mullhalten.
- Se till att känsliga växter inte stressas av vattenbrist. Gäller särskilt växthusodling. Vattna på morgonen för att undvika fukt under natten när konidierna gror.
- Fiberduk bibehåller markfukten och hindrar mjöldaggens konidier att nå plantan.
- Var försiktig med kvävegödsling (finns rikligt i ibland annat gräsklipp och hönsgödsel). Det ger en lösare cellstruktur som gör bladen mer mottagliga för svampens mycel.
- Fleråriga växter kan med gott resultat behandlas med svavel som är svamphämmande och finns i Kumulus. Se till att duscha hela växten. Spruta vid knoppsprickningen och ytterligare en gång när bladen är fullt utslagna.
- Bikarbonat, kemiskt natriumvätekarbonat NaHCO3, har visat god effekt mot mjöldagg. Blanda till en koncentration av 1 % (ca 10 g/l vatten) och tillsätt 2 msk rapsolja eller såpa (per l vatten) för bättre spridningseffekt. Duscha upprepade gånger och se till att också bladundersidan nås av medlet. Framför allt är bikarbonat effektivt mot konidierna som förlorar sin grobarhet. Var därför tidigt ute torra försomrar och duscha drabbade växtslag innan konidierna får fäste och gror.
- Stärk värdväxten genom gödsling med kisel som ger stadigare cellväggar. Det finns som gödselmedel och i nässlor och åkerfräken.
- Klipp in angripna, fleråriga buskar under sensommaren och släng riset i soporna.
- Tag om möjligt bort angripna växtdelar direkt. Räfsa bort blad och bär under drabbade plantor under hösten och släng i soporna.
- Beskär inte ek och lönn i onödan, då äldre grenar av vedartade växter drabbas mindre. Undvik därför naverlönn som klippt häck
Växter som drabbas av mjöldagg
Mjöldagg hos frukt och bär
Äldre krusbärsbuskar (tv) är ofta hårt drabbade av mjöldagg. Bären får en brun, filtaktig beläggning. Till höger jordgubbsblad som viker sig uppåt och får lite rödaktig färg.
- Krusbär
- Jordgubbar
- Äpple
Krusbär har länge varit kända offer för mjöldagg. Samma svamp drabbar också vinbär och måbär. Först får unga blad och bär det karaktäristiska, vita luddet. Sedan övergår färgen i brunt och blir som en tunn filt. Milda vintrar övervintrar svampen på årsskotten som en brunaktig beläggning. Klipp bort dessa delar. Gräv upp gamla, mottagliga buskar och plantera nya, friska sorter.
Jordgubbsblad får uppvikta, lite rödaktiga blad med mycelet på undersidan. Bär och blommor kan också drabbas, bären blir då ljusa, små och outvecklade. Undvik drabbade sorter som ’Korona’ och de äldre ’Zephyr’ och ’Senga Sengana’.
Hos äpple kan unga blad och skott drabbas. Infekterade knoppar dör sedan under vintern. Angreppet förvärras efter milda vintrar.
Mjöldagg hos rosor
Mjöldagg hos rosor är väder- och sortberoende. Det börjar som små vitpudrade plättar som snabbt vävs till ett sammanhängande täcke.
Framför allt drabbas rosor med tunna blad. Välj därför motståndskraftiga sorter.
Mjöldagg hos perenner
Typiska symtom av mjöldagg på från vänster höstflox, lammöra och klematis 'Jackmanii'.
Tyvärr drabbas allt fler perenner av mjöldagg. Vanliga arter är
- Aster
- Höstflox
- Prickflox
- Akleja
- Trädgårdsgullris
- Riddarsporre
- Lammöra
- Klematis
Av klätterväxter är framför allt storblommiga klematissorter drabbade. Hela växten hämmas. Försök flytta plantan till en mer fuktighållande plats.
Mjöldagg hos köksväxter
Gurka är ett tacksamt offer för mjöldaggssporer, både utomhus och i växthus.
Framför allt angrips storbladiga, frodiga växtslag i växthus
- Gurka
- Melon i växthus
- Tomater
Upptäcks angreppet tidigt, tag bort drabbade blad och skott och låt nya, friska sidogrenar växa fram.
Utomhus kan mjöldagg slå till mot
- Squash
- Ärter
- Frilandsgurka
Ärter drabbas senare på säsongen, baljorna blir missformade, bruna och lite spräckliga.
Mjöldagg hos prydnadsbuskar och träd
Lönnens frodiga bladverk kan tyvärr drabbas hårt av mjöldagg vissa somrar.
- Lönn, framför allt rödbladiga sorter
- Unga ekar drabbas vissa år
- Azalea,
- Mahonia
- Häggmispel
- Syren
- Benved
- Måbär
- Häckkaragan (sibirisk ärtbuske) har blivit vanligare offer de senaste åren.
Mjöldagg hos sommarblommor
Luktärter växer frodigt och främst bladverket kan drabbas av mjöldagg. Angreppet sätter ner växtkraften och hela plantan tacklar av.
Till de känsliga ettåriga växterna hör
- Pensé
- Luktärt
- Petunia
- Ringblomma
Använd jord av hög kvalitet och rejäla planteringskrukor. Se också till att plantorna inte lider av torka.
Foto: Karin Elmberg, Jerzy Opiola, Rasbak och Linda Sandström.
