Fakta om växtbelysning

Detta är växtljus

Solljuset är grunden för livet på jorden. Ljus sänds ut som energiknippen, fotoner, som växterna fångar upp i sina blad. Via fotosyntesen lagras energin som socker i en reaktion där bladen tar upp koldioxid, solenergi och vatten. Resultatet blir socker och syre (som avgår från bladen). Sockret används som byggstenar i växten och till andra energikrävande processer.
 

Ljusets färgspektra för olika våglängder. Växterna använder ljuset mellan ca 400-700 nm för fotosyntesen. Det är samma intervall som det mänskliga ögat uppfattar ljus.

Ljus rör sig som en vågrörelse i olika våglängder som mäts i nanometer. En nanometer är 0.000000001 meter.
Ljus med kort våglängd kallas UV-ljus (ultraviolett). Detta kortvågiga ljus går mot blått och är mer energirikt än långvågigt, rött ljus som kallas infrarött ljus. Infrarött ljus avges som värmestrålning. Äldre, vanliga glödlampor strålar ut mest rött ljus varav drygt 80 % som värme - de är därför direkt olämpliga till växtbelysning.

Bladen fångar upp ljusets energiknippen, fotonerna, och omvandlar dem till energi genom fotosyntesen. TIll höger: Det är klorofyllet i bladen som fångar upp solljuset. Dessa grafer visar i vilka våglängder klorofyll (som finns i två typer, a och b) jobbar mest effektivt.

PAR - effektiv växtbelysning 

Det ljus som växterna har nytta av finns i ett spektrum som kallas PAR-området, Photosynthesis Active Radiation. På svenska fotosyntetisk aktiv strålning. Spannet är mellan väglängderna 400-700 nm (nanometer). Det är ungefär samma intervall som det mänskliga ögat uppfattar ljus.

Medan ögat reagerar bäst i det gröngula spektrat, är det tvärt om för växterna. Detta ljus reflekteras bort, eller går rakt igenom bladen utan att absorberas. Det är istället det röda och blå ljuset som är mest effektivt för fotosyntesen. Eftersom bladen inte absorberar grönt ljus så reflekteras detta ljus tillbaka och vi ser dem som gröna. Skulle bladen absorbera allt ljus, skulle de se svarta ut.

Medan vi människor uppfattar ljuset bäst i det gröngula spektrat (grafen till vänster) är det tvärt om för växterna (grafen till höger). De reflekterar i stället det gröngula ljuset- därför ser vi bladen som gröna!

Växtbelysning- olika påverkan 

Blått ljus ger kompaktare tillväxt. Det stimulerar rotutvecklingen och ökar växtens förmåga att behålla bladen. Blått och vitt ljus ter sig för våra ögon kallt. Det passar för vinterförvaring av exempelvis pelargoner, oliv- eller citrusträd i ett garage eller annat svalt utrymme. 
 

Rött ljus ger ökat antal sidoskott och rötter. Men också ökad sträckning. 
 

Vitt och rött ljus lämpar sig som tillskottsbelysning för krukväxter. Det ger ett varmt, vitt intryck.
 

Rött, blått och vitt ljus ökar bladtillväxten och blomning. Det är perfekt när man vill driva upp kraftiga och fina plantor. För ögat ger det ett ljust rosa ljus. 

 

Ljus i andra intervall än PAR påverkar också växten, om än inte fotosyntesen. Vanliga glödlampor sänder ut mycket rött ljus, som ger mycket värme och ger växten ett gängligt, rangligt växtsätt. UV-ljus ger tjockare blad som gör växten mindre mottaglig för sjukdomar och skadedjur. Det stärker också pigmenten, så att färgerna blir intensivare.
När det gäller att framkalla blomning, sker det för de flesta arter genom fotoperiodisiet, dagslängden. Vissa växter triggas att blomma vid lång dag, så kallade långdagsväxter, andra blommar vid kort dag, så kallade kortdagsväxter.

 

Mätning av växtbelysning

För att vi ska kunna välja lämpligt ljus till växterna behöver vi veta olika lampors prestanda. Läs om olika slags lampor i Guide - så väljer du växtlampa.
Dessa enheter används för lampors tekniska beskrivning. De är bra att känna till om man vill kunna jämföra lampor och förstå ljusets inverkan. Ljusstyrkan (som mäts i lumen, se nedan) är inte ett relevant mått, då den bara säger hur starkt en lampa lyser, inte vilken slags ljus det är. 

 

För växten är det viktigaste:

 

• Ljusets färg (våglängderna), som oftast anges i kelvin för lysrör och nm (nanometer) för LED-lampor.
• Lampans effekt (som mäts i watt). LED-lampor har låga watt-tal då de är energieffektiva, jämfört med lysrör.
• Sedan tillkommer andra effekthöjande faktorer som på vilket avstånd lampan belyser växten och reflektorer, som har stor betydese för lysrörens effektivitet.
  OBS! Fr.o.m hösten 2023 fasas denna typ av lysrör ut från marknaden. Dessa ersätts av LED-lampor med motsvarande fäste och prestanda som kan användas i samma armatur som lysrören.

Störst betydelse för effekten av växtbelysningen har vilket typ av ljus som sänds ut. Sedan avgör framför allt avståndet från ljuskällan. Ökar avståndet med det dubbla blir ljusmängden som träffar plantan bara 1/4. Samtidigt belyses en fyra gånger så stor yta men då med betydligt lägre effekt. för växten.

 

Användbara måttenheter för växtbelysning

Watt:

Mått på lampans effekt och på hur mycket energi den förbrukar. Mäts i W. 1 W = 1 joule (energimängd) per sekund, 1 J/s. Ju högre W desto kraftfullare lampa.
Man kan bara jämföra prestandan för samma typ av lampa, eftersom watt-talet inte säger något om kvaliteten på ljuset. Lysrör och LED-lampor sänder till exempel ut olika slags ljus. Watt-talet är lågt på LED-lampor som är extremt energisnåla. 

Kelvin (k):  

Ett mått ljusets färgtemperatur, som vanligen används för olika typer av lysrör. Mäts i K, kelvin. Ju högre kelvintal desto kallare ljus.
En glödlampa ger ca 2 500 K (upplevs som varmt sken och är olämpligt för växter), en halogenlampa ca 2 700 K och dagsljus ca 6 500 K. Vanligast för lysrör till växter är 6 400 - 6 500 K, som passar för alla stadier av växtens utveckling. 
Vitt ljus ingår ofta som ett komplement till övriga färger i LED-växtlampor och har ca 5 000 K. 
En annan färgskala som används internationellt för lysrör är ILCOS där 865 motsvaras av 6500 K.

 

Nanometer (nm):

Mått på ljusets våglängd. Mäts i enheten nm, nanometer. Växterna använder ljuset för sin fotosyntes i spannet 400-700 nm. Detta område kallas också PAR-spektrat (se näta punkt).

Mikromol (uMol): Avser mängden ljus i PAR-spektrat, det våglängdsområde som växten använder vid fotosyntesen. Mäts i µm (mikromol). Allt fler LED-växtlampor för proffsodling anger numera prestandan som µm/sekund och/eller µm/kvadratmeter.
 

PPF:
Den totala ljusmängden i PAR-spektrat som träffar en viss yta mäts i µm per kvadratmeter och sekund. PPF är engelska för Photosynthetic Photon Flux, på svenska fotosyntetiskt foton flöde. Denna enhet används av professionella odlare.

Andra enheter för lampor

Dessa enheter används generellt för belysning. Men de säger inget om vilken slags ljus det gäller och är därför inte relevanta för att kunna välja rätt växtbelysning. Men de kan däremot användas om man vill jämföra ljusmängd.
 

Lumen: Ljusstyrkan, hur mycket ljus en ljuskälla avger. Mäts i lumen. Men att bara gå på ljusstyrkan är inte ett relevant mått för växtljus, då det bara säger hur starkt en lampa lyser, inte vilken slags ljus det är. En starkt lysande glödlampa ger svaga, gängliga växter då denna lampa mest avger värme. Däremot kan man jämföra lument-talet för olika slags lampor som sänder ut samma ljusfrekvenser.

 

Lux: Ett mått på mängden ljus som träffar en viss yta, kallas ibland illuminans. Mäts i lux. Ljusstyrkan avtar kvadratiskt med avståndet från lampan. Samtidigt belyses en större yta. För en ljuskälla som avger 100 lumen och belyser en kvadratmeter blir effekten 100 lux. Flyttas lampan en meter bort blir styrkan bara ¼, det vill säga 25 lux. Samtidigt belyser den en fyra gånger så stor yta. Som riktvärde vill man gärna ha ca 500 lux över skrivbordet som arbetsbelysning. 
 

Candela: Den internationella standardenheten för ljusstyrka. Mäts i Candela. En gammal enhet som har sitt ursprung i ljusspridningen från ett stearinljus. Candela anger intensiteten i ljuskällan och från denna enhet kan lumen och lux härledas. 

 

ads

 

Behovet av växtbeslysning

Den naturliga instrålningen en sommardag ger ungefär 1500 PPF (se ovan). Denna starka instrålning kan jämföras med de mest effektiva växtlamporna som ger ca 200 PPF. Ett riktmärke för växtens totala ljusbehov, DLI, är 200 PPF i 16 timmar per dygn för god tillväxt. 

Mäta ljus

De proffsredskap som finns för att mäta ljus i PAR-området i enheten PPF är dyra. I stället får man uppskatta ljusmängden då man vet lampans typ och dess effekt. Vissa mobiltelefoner har lux-mätare som kan vara bra för att jämföra olika ljusmängd.

 

KÖP VÄXTBELYSNING

 

 

ads