I naturen finns ingen trädgårdsmästare, ändå ser det så välväxt och prunkande ut. Och beskärning behövs inte heller, oftast. Felaktig beskärning ställer till mer skada än nytta, så här får du tipsen för hur du ska göra. Men är du fortfarande osäker är det bättre att avstå eller be någon kunnig om hjälp. I Beskärningskalendern kan du läsa om när man klipper var under året.
Orsaker till beskärning
När man klipper i en växt svarar den med att bryta flera nya skott. Därför kan felaktigt klippta träd snabbt se risiga ut där man gått för hårt fram.
Så länge vi odlat har beskärningen varit viktigt för att öka skördar och locka fram önskvärda egenskaper. Här är en medeltida trädgårdsmästare i farten med att beskära, hamla, pilar på vintern. På så vis blir träden buskigare, ger bättre vindskydd och fler mjälla skott att använda till foder åt djuren.
Fyra anledningar att beskära
- Stimulerar tillväxt så att man lockar fram en tät skottbildning. Positivt för till exempel en tät häck eller ett buxbomsklot.
- Kontrollera storlek och form eller styra växten på till exempel ett kraftigväxande blåregn eller en fruktspaljé.
Blåregn växer kraftig och behöver beskäras för att inte bli ett virrvarr av blad med bara enstaka blommor. Läs mer om beskärning av blåregn här.
- Ökad skörd av frukt och bär. Luft och ljus kommer in och pollinerare kommer bättre åt blommorna. Dessutom ger unga, vitala grenar högre skördar.
- Friska växter. Ung vävnad har bättre motståndskraft mot skadegörare som svampar, virus och bakterier. Dessutom släpper ett glest grenverk in ljus och luft vilket hindrar skadegörare att få fäste.
Angrepp av vissa sjukdomar kan hejdas med hjälp av beskärning. Här ett fult sår av fruktträdskräfta på äppelträd. Denna gren måste avlägsnas för att smittan inte ska spridas vidare i trädet.
Bästa redskapen för beskärning
Vettiga redskap är en förutsättning för ett bra resultat och gör det mycket roligare att jobba. Följande fyra verktyg räcker långt för att klara all beskärning i en trädgård.
Sekatör
Välj en variant som går att slipa eller där skären kan bytas ut. Skären består av två delar. En så kallad tvåskärssekatör (bypass på engelska) jobbar med två skärande knivblad som ger ett rent, exakt snitt. Den används för levande grenar. En mothållssekatör (på engenska anvil) fungerar så att den undre klingan är ett mothåll och den övre, vassa, skär. Denna sekatör är starkare men klämmer sönder vävnaden varför dessa sekatörer används för att klippa i döda grenar. Känn så att sekatören ligger bra i handen, den används mycket och ska hålla i många år. Sekatören ovan är en Traditional Bypass sekatör från Kent & Stowe.
Grensax
Har ett kraftigt ”gap” som klarar grova grenar med ett snyggt snitt. Långa skänklar gör att man når långt och dessutom orkar klippa tack vare hävstångseffekten. Här hittar du vårt sortiment av grensaxar. Grensaxsen på bilden klarar av beskärning på upp till 25 mm grova grenar.
Häcksax
Har långa skär och skänklar som ger en jämn, mjuk klippning. Här hittar du vårt sortiment av Häcksaxar. På bilden Häcksax Garden Life, 5 mm.
Grensåg
En smidig liten såg med kort skaft och blad som är lätt att jobba med eftersom man enkelt kommer till också i trånga lägen. Finns lösa sågblad att köpa till. Välj gärna en fällbar grensåg som du kan ha i fickan. På bilden Fällbar beskärningssåg från Kent & Stowe.
Rätt teknik vid beskärning av buskar och träd
Lämna aldrig stumpar! Trädet kan inte läka snittet och det blir i stället ingångshål för svampar och andra skadliga mikroorganismer.
Till vänster har snittet lagts för långt ut och en stump blir kvar. Så här långt ut kan inte trädet läka skadan och rötsvampar kommer att tränga in i ledningsbanorna. Till höger: Rätt snitt, vid grenkragen intill stammen finns sårläknade ämnen som snabbt kommer att valla över såret.
Skär heller inte för långt in i veden, här går ledningsbanorna som är känsliga för blottning där rötsvampar snabbt slår till.
Kvistar klipps precis ovanför en knopp som riktar sig utåt.
Kvistar klipps precis ovanför en knopp som riktar sig utåt.
Korrekt snitt precis ovanför en utåtriktad knopp.
Grenar klipps intill stammen eller en grövre gren, där man ser att det är lite svullet. Partiet kallas grenbarkås och här finns läkande ämnen som snabbt kommer att valla över såret.
Ett fint snitt med grensaxen där man ser att grenbarkåsen kommer att kunna valla över snittet.
Grova grenar klipps av precis intill en grenvinkel, antingen vid stammen eller vid en större gren. I grenkragen finns sårläkande ämnen som kommer att valla över snittet. Om du måste ta bort grova grenar i ett gammalt träd, dela upp processen på flera år så att du tar en grov gren om året. Då hinner trädet hämta sig och läka såret. Gör denna beskärning på sommaren så hindras att trädet reagerar med en svärm av så kallade vattenskott. Det är ettårsskott som kommer av vårvinterbeskärning. De växer rakt uppåt och ger ett risigt utseende.
Till vänster: Här har en grov gren sågats av alldeles för nära stammen. Rötsvampar har trängt in i ledningsbanorna och givit allvarliga sakdor som trädet inte kommer att reda upp. Till höger: En korrekt beskuren stor gren där såret vallats över.
Forma en häck
En häck vill vi ofta ska vara tät. Då måste grenverket tuktas. Man klipper i en svagt konisk form så att ljuset kan nå in nerifrån och upp. Här kan du läsa mer om hur man klipper olika häckar. Vanligen beskär man i maj-juni (före midsommar) med en lättare putsning på sensommaren. Undantaget är friväxande häckar som häggmispel, syren och rosor. De beskärs som prydnadsbuskar.
Samma princip gäller för stor som liten häck: man klipper i en svagt konisk form. Här en låg infattningshäck av buxbom.
Beskärning av fruktträd
Fruktträd vill vi ha öppna så att ljus och luft når in. Det ger större och godare frukter och vackrare träd. En tumregel är att man lätt ska kunna skjuta en fotboll genom grenverket på vintern. Man kan beskära när som helst på året, utom vid knoppsprickningen. Undantag är stenfruktsträd (plommon och körsbär) som helst inte ska beskäras. Tag möjligen bort grenar som växer rakt upp eller inåt i kronan. Denna beskärning görs under sensommaren.
Så här ser idealäppelträdet ut. Trubbiga grenvinklar. Grenarna pekar utåt och åt alla riktningar. Grenverket är luftigt så att ljus och luft når in i kronan.
- Tag bort grenar som växer rakt inåt i kronan och som korsar varandra.
- Tag bort torra, döda genar. Kolla om grenen lever genom att skrapa försiktigt med nageln på barken. Där innanför ska vävnaden vara grön och levande. Är den brun är grenen död.
- Tag bort grenar som bildar en mycket spetsig grenvinkel mot stammen. Får de vara kvar finns risk att grenen fläks när den blir tung av frukt.
Korrekt beskärning av en grov gren. Grenkragen undertill är kvar och kommer att kunna valla över såret. Regnvatten kan rinna av så att sårytan torkar upp.
Om du måste ta bort grova grenar i ett gammalt träd, dela upp processen på flera år så att du tar en grov gren om året. Då hinner trädet hämta sig och läka såret. Gör manövern på sommaren så hindrar du att trädet reagerar med en svärm av så kallade vattenskott. Det är ettårsskott som kommer av vårvinterbeskärning och växer rakt uppåt och ger ett risigt utseende.
Formklippning av buskar
Klot, pyramider, spiraler etc formas av framförallt vintergröna växter som idegran och buxbom. Det fordrar att man klipper och trimmar flera gånger under säsongen.
En trio perfekt formade, vintergröna klot. Inifrån thuja, buxbom och idegran. Kloten formas här med elektrisk häcksax.
För finputsning och beskärning av mindre buskar och vedartade växter kan en formklippningssax användas. Finns i flera olika storlekar.
Vanligen görs huvudbeskärningen i slutet av maj med en finare trimning i juli och oktober.
Beskärning av rosor
Rosor beskärs under senvåren när frostrisken är över och björkbladen liknar små musöron.
Klätterrosor: Dessa behöver inte beskäras hårt, som till exempel rabattrosor. Ansa bara bort frostskadade, intorkade skott. Klipp precis ovanför en frisk knopp. Ansa också bort klena grenar.
Klätterrosor: Dessa behöver inte beskäras hårt, som till exempel rabattrosor. Ansa bara bort frostskadade, intorkade skott. Klipp precis ovanför en frisk knopp. Ansa också bort klena grenar.
Klena skott ansas bort, liksom frostskadade grenar. Klipp intill nästa förgrening eller ovanför en frisk knopp.
Om rosen är gammal och risig, tag också bort de äldsta grenarna ända nere vid basen.
Buskrosor: Årligen klipps frostskadade grenar ner ovanför en frisk knopp.
Frostskadade, döda partier syns tydligt. Klipp en bit in på frisk ved, precis ovanför en knopp eller förgrening.
Gallra också bort klena grenar och någon gren som är gammal och trött. Klipp längst ner vid rosens bas, precis ovanför en knopp.
Rabattrosor: Klipp hälften av skotten ner till 2-3 knoppar ovanför marken. Hälften ner till ca 1/3 längd. På så vis blir rosen lite högre och fylligare än om alla skott klipps på samma nivå. Nästa vår växlar man så att de skott som klipptes hårt i fjol, nu klipps ner till 1/3 och de som klipptes en bit upp nu klipps ner till bara några knoppar.
Till vänster: En vanlig syn med felaktig beskärning av rabattrosor. Snitten är lagda för högt upp och för tidigt på våren. Redan har snittytorna fått frostskador. Till höger: Rätt snitt, precis ovanför en knopp som är på väg att spricka ut. I kalla trakter väntar man ytterligare några veckor, tills bladen spruckit ut och är stora som små musöron.
Rabattrosor: Klipp hälften av skotten ner till 2-3 knoppar ovanför marken. Hälften ner till ca 1/3 längd. På så vis blir rosen lite högre och fylligare än om alla skott klipps på samma nivå. Nästa vår växlar man så att de skott som klipptes hårt i fjol, nu klipps ner till 1/3 och de som klipptes en bit upp nu klipps ner till bara några knoppar.
Till vänster: En vanlig syn med felaktig beskärning av rabattrosor. Snitten är lagda för högt upp och för tidigt på våren. Redan har snittytorna fått frostskador. Till höger: Rätt snitt, precis ovanför en knopp som är på väg att spricka ut. I kalla trakter väntar man ytterligare några veckor, tills bladen spruckit ut och är stora som små musöron.
Beskärning av bärbuskar
Unga grenar ger både större och godare bär då luft och ljus kommer in i busken. Dessutom har livskraftiga, unga skott bättre motståndskraft mot sjukdomar. Därför beskär man så att grenverket inte är äldre än 4-5 år.
Skär varje år (från sensommar till senvår) bort var fjärde eller femte av de äldsta grenarna. Skär ända nere vid marken.
Beskärning av hallon
När det kommer till bekäskärning av hallon är det lite annorlunda.
Det finns två slags hallon.
Hösthallon ger skörd på de skott som växer upp samma år. Därför tas skotten bort nere vid marken efter skörden.
Sommarhallon ger skörd på de skott som växte fram året innan och som nu är två år gamla. Man klipper bort de skott längs marken som givit skörd men lämnar kvar de skott som är ett år gamla. Är det mycket ettårsskott gallrar man också dessa så att ungefär 7 skott per löpmeter lämnas kvar.
Hösthallon ger skörd på de skott som växer upp samma år. Därför tas skotten bort nere vid marken efter skörden.
Sommarhallon ger skörd på de skott som växte fram året innan och som nu är två år gamla. Man klipper bort de skott längs marken som givit skörd men lämnar kvar de skott som är ett år gamla. Är det mycket ettårsskott gallrar man också dessa så att ungefär 7 skott per löpmeter lämnas kvar.
Medan sommarhallonen (till vänster) får massor av bär under några veckor ger hösthallonen (till höger) färre bär åt gången men skörd under flera månader.
Beskärning av prydnadsbuskar
Unga grenar ger bättre blomning och en friskare, frodigare buske. Beroende på hur busken blommar kan man göra en grov indelning.
Buskar som blommar på fjolårens skott
Paradisbusken blommar överdådigt i juni. Klarar sig bäst på egen hand, med bara en lätt gallring av frostskadade grenar på våren.
Gallra lätt under vårvintern om busken är gles och tanig. Tag då bort de äldsta grenarna längst ner vid stambasen och eventuellt någon gren som växer fel, in i busken och ger ett risigt intryck. Hit hör deutzia, fläder, hösttamarisk, forsythia, havtorn, kerria, oxbär, paradiskbuske, pärlbuske, schersmin, smällspirea, ölandstok, prakttry och rosentry.
Buskar som blommar på äldre grenar
Beskär efter blomningen om busken är gles och tanig. Tag då bort de äldsta grenarna längst ner vid stambasen och eventuellt någon gren som växer fel, in i busken och ger ett risigt intryck. Om blomningen är gles, gallra genom att klippa bort vissna blomstjälkar några knoppar under den vissna blomställningen.
Trädgårdshortensians blomknoppar bildas på äldre grenar. Därför måste den beskäras försiktigt, så att inte kommande blomning klipps bort. Ansa bort vissna blommor direkt efter blomningen och ta bort någon äldre gren.
Hit hör måna buskar som blommar på gamla grenar: syren, gullregn, ginst, måbär, häggmispel, rhododendron, många hortensior, slån, spirea, färgginst, rosenhallon och schersmin.
Buskar som blommar på nya grenar som bryter fram på våren.
Klipp ner på vårvintern, nere vid stambasen, eller 1/3 ner på stjälken, varje eller vart annat år.
En tät, fin lavendelblomning kräver beskärning av busken ner till ca 1/3 på senvåren. Mer om odling och skötsel av lavendel hittar du här.
Hit hör syrenbuddleja (fjärilsbuske), lavendel, kornell, johannesört, perovskia, skäggbuske, mahonia, snöbär och höstblommande spirea.
Hit hör syrenbuddleja (fjärilsbuske), lavendel, kornell, johannesört, perovskia, skäggbuske, mahonia, snöbär och höstblommande spirea.
Beskärning av perenner
Perennerna vissnar ner varje vinter och får nya, fräscha skott på våren. Det vissna fjolårsriset ger ett viktigt skydd vintertid, därför ansas det bort först under vårvintern. Dessutom är frökapslarna mat åt fåglarna. Också prydnadsgräsen hör till denna växtgrupp. Som alla gräs är de ihåliga, om de beskärs på hösten kommer den håliga stubben att fyllas med vatten och gräset risekrar att ruttna nerifrån basen.
Beskär perennerna genom att klippa ner riset helt på senvåren. Till höger: Också prydnadsgräsen räknas hit. De beskärs enklast med en vass häcksax.
Prydnadsträd lämnas helst ifred
Lämna prydnadsträd ifred - om du inte måste forma trädet för att det vuxit sig för stort eller fått någon skada. Torra, döda grenar tas alltid bort.
Purpurapeln blommar överdådigt på våren – trädet blir som vackrast utan beskärning.
Om trädet blir för stort kortas grenverket in med ca 2/3. Men räkna med att hädanefter bli tvungen att fortsätta hålla efter med beskärningen eftersom trädet kommer att svara med att bryta fler nya skott som i sin tur måste hållas efter. Beskär prydnadsträd under juli-september.
Om trädet blir för stort kortas grenverket in med ca 2/3. Men räkna med att hädanefter bli tvungen att fortsätta hålla efter med beskärningen eftersom trädet kommer att svara med att bryta fler nya skott som i sin tur måste hållas efter. Beskär prydnadsträd under juli-september.
Klätterväxter – ett kapitel för sig
Den stora gruppen klätterväxter har så olika egenskaper att de inte tas upp här. I vår Faktabank hittar du råd för de olika växtslagen. Till exempel hur du ska beskära klematis.
Generellt beskärs inte de växtgrupper som med åren blir vedartade, som murgröna, bokharabinda och klätterhortensia. Man gör en lätt gallring av döda kvistar och klipper bort skott som växer fel.
Medan murgrönan sköter sig själv och bara behöver hållas efter om den blir alltför vidlyftig, beskärs de flesta klematisar varje år. Man skär precis ovanför knopparna som sitter i par.
Örtartade klättrare som många klematis och pipranka beskär man varje vår för att de ska förgrena sig och bli frodiga.
När ska man klippa?
I vår beskärningskalender kan du se när det är bäst tid att klippa dina trädgårdsväxter. De flesta växter kan klippas året runt, utom de som har en kraftig savstigning och blöder på vårvintern. Hit hör vinranka, lönn, björk och stenfruktsträden körsbär och plommon. De kallas JAS-växter eftersom de klipps i juli, augusti och september.
Vinrankan hör till de växter som har en kraftig savstigning på våren och därför måste beskäras på hösten. Alla skott som vuxit ut från huvudstammen klipps in till två knoppar blir kvar på stängeln. Nästa år är det här som de nya vinrankorna kommer att bryta fram.
Foto: Karin Elmberg och Iverde.
