Är du sugen på att odla ätbart men tycker det verkar svårt att komma igång? Här får du grunderna för en lättodlad, vacker köksträdgård oavsett om du har gott om plats eller bara en mindre yta att odla på. Upplev glädjen av hemodlade godsaker från tidig vår till långt in på hösten. Om du undrar över hur man odlar olika slags grönsaker, gå till vår
faktabank där du hittar specifika odlingsråd.
11 steg till lättodlad köksträdgård
1. Börja i liten skala
Det är lätt att bli entusiastisk på våren och köra igång med stora projekt. Men hellre starta i en mindre skala, lyckas, lära sig och utöka vartefter.
Få saker är lika härliga som att kunna gå ut och skörda direkt till matbordet om det så är ett ynka sallatsblad. Och så smakar det ju sådär extra gott och nyttigt när du odlat det själv!
Fundera över vad du annars köper mycket av som du nu skulle kunna odla själv istället, vad du och familjen gillar och anpassa efter det utrymme du har tillgängligt.
I artikeln Fem köksväxter för nybörjare. får du tips på grönsaker att börja som alla har lång skördeperiod och ger stora skördar.
2. Läget
Den ivriga, vackra blomsterbönan skapar snabbt frodiga gardiner kring köksträdgården. Här med armeringsjärn som stöd. Till höger: Fiberduken får fart på växtkraften och hindrar skadedjur.
Man kan odla i de flesta väderstreck utom djup skugga. Skapa en ombonad miljö, ett varmt mikroklimat som samtidigt skyddar för hårda, uttorkande vindar och höjer temperaturen.
Det kan vara en häck av hallon, humle eller jordärtskocka, en spaljé av armeringsjärn, ett litet plank eller en mur. Fiberduk höjer temperaturen avsevärt och skyddar samtidigt från flygande skadeinsekter. Den släpper igenom fukt och kan ligga på hela säsongen om du inte odlar grödor som ska blomma och behöver pollineras. Tag då av duken några timmar mitt på dagen.
3. Odlingsbädden
Att odla i upphöjda bäddar eller odlingslådor har flera fördelar. Jorden blir snabbare varm och mer lättbrukad. Då kommer växterna igång bättre och får ett övertag mot ogräs och eventuella skadegörare. På köpet får du en bekvämare arbetsställning.
Använd färdig
odlingslåda där pallkrage i trä, plåt eller
corten är enkelt och smidigt att använda med standardiserade mått för olika typer av täckning och bågar, eller bygg kanter med plankor, betong, sten eller jord. Du kan också väva en kant av lite kraftigare grenar eller köpa en färdig
planteringskant i flätad hassel.
Samma result som odlingslådor ger också
odlingssäckar som finns i olika storlekar och former där du snabbt och enkelt får en förhöjd odlingsbädd. Odlingssäckarna är ett perfekt alterantiv för dig som odlar på ett mindre utrymme, på balkongen eller i ett växthus eftersom de är lätta att flytta och tar liten plats när de inte behövs.
4. Jorden
En bördig jord är din största tillgång. Använd den jord du har tillgänglig, blanda den med kompost och annat nedbrutet växtmaterial.
Om utgångsläget är magert får du komplettera med en
kvalitetsjord. På sikt kan alla jordar förbättras och bli bördiga, viktigast är att de får en hög mullhalt vilket sker automatiskt om du täckodlar. Mer om täckodling längre ner på sidan.
Se till att allt ogräs är bortrensat innan du sår. Renset kan du låta ligga kvar på jordytan och torka ut.
5. Sådden
Ta reda på hur dina växter ska odlas och sås. Vissa växter sår du direkt på växtplatsen medan andra utvecklas bättre om de förodlas inomhus och sätts ut som småplantor i kökslandet.
Det är ingen idé att så för tidigt, jorden är kall på våren och ljuset svagt. Vissa frö kan ruttna i kyla och fukt men så snart jorden 'reder sig', dvs. när tjälen gått ur och den blivit tillräckligt uppvärmd så att den inte klibbar och enkelt går att kratta och dra fåror i börjar det bli dags. Läs på om vad som gäller för just de växter du tänker så.
I Odlingsskolan del 1: Frösådd kan du läsa om grunderna för frösådd och förodling.
Vattna rejält där du ska så, täck sedan sådden med torr jord eller växtrester och vattna försiktigt igen så att fröerna fäster mot jorden.
När plantorna börjar visa sig ska de glesas ut till det avstånd som framgår av odlingsbeskrivningen.
Så gärna i omgångar så att inte allt mognar samtidigt.
Vissa köksväxter kan sås redan på hösten. Ett bra sätt att få en tidig start i köksträdgården. Läs mer om detta i vår artikel Höstsådd av köksväxter.
6. Sätt småplantor
Här väntar sockerärtor otåligt på att komma ut i kökslandet.
Sätt ut färdiga småplantor som du odlar själv i pluggbrätte eller tråg. I artikeln
Förodla i pluggbrätte kan du läsa om odling av småplantor.
De förodlade plantorna får ett rejält försprång mot ogräs och behöver dessutom inte gallras. Det är också smart att sätta ut småplantor längre fram på säsongen när man skördat en tidig grönsak som rädisa och sallat och det blir tomt i landet.
Till exempel kan svartkåls- eller grönkålsplantor planteras under sommaren för att bli skördeklara under senhösten och fram till jul.
7. Vattna klokt
Köksväxter som utvecklas snabbt behöver vattnas kontinuerligt. Låt aldrig kökslandet torka ut, men vattna heller inte för ofta.
Rätt sammansatt jord är lucker och mullrik vilket betyder att den håller kvar fukt men släpper igenom överskottsvatten.
Nysådda plantor är extra känsliga mot torka men oavsett stadie behövs regelbunden tillgång till vatten för att de ska utvecklas på bästa sätt.
Gör det enkelt att vattna så blir det vattnat.
Vi har solcellsdrivna,
självvattnande system som inte behöver anslutas till kranen utan vattnas från en tunna. Det finns också smart
droppbevattning som styrs med timer och som sparar mycket vatten.
Täckodling har förutom alla sina andra fördelar också den att det minskar vattningsbehovet radikalt.
8. Näring och gödsling
Framförallt de ettåriga köksväxterna behöver regelbunden näringstillförsel för att utvecklas bra. Har du gott om gräsklipp räcker det som gödning om det läggs på kontinuerligt i ett 2-5 cm tjockt lager. Det kallas täckodling.
Med täckodling menas att markytan hela tiden är täckt med växtrester som ogräsrens, gräsklipp, löv, tång eller vad du har till hands. Då behålls markfukten i jorden och vattningsbehovet minskar, ogräs hindras att få fäste och jorden blir livskraftig efter hand som växtresterna vissnar och blir till livgivande mull. En viktig del i trädgårdens kretslopp. Läs mer i vår artikel
Täckodling och mulching.
Har du tillgång till nässlor kan de omvandlas till väldigt näringsrik gödning. Tips på hur du brygger den finns i artikeln
Nässelvatten som gödning.
Tillskottsgödsla annars med
kogödsel,
flytande näring,
långtidsverkande gödning eller
hönsgödsel. Det är stor skillnad på olika växtslag hur mycket gödning som behövs. Kålväxter är näringskrävande och behöver gödning när man ser att de börjat komma igång att växa med flera blad. Baljväxterna klarar sig på relativt lite gödning då de kan fixera eget kväve från luften. Mylla ner alla växtrester från kökslandet till hösten så förbättrar du jorden till nästa säsong.
9. Låt landet blomma
Att så in blommande växter i kökslandet är både vackert och odlingsfrämjande. Tagetes hämmar nematoder (små jordlevande maskar som äter av rötter). Ringblommor, lavendel och rosenskära attraherar pollinatörer. Krassens blommor avskräcker rådjur.
Självklart odlar du också ätbara blommor som därför också kan ge mångdubbel nytta som pollinatörer, snittblommor och föda. I vår artikel
Odla ätbara växter i rabatt och kruka får du mer inspiration till odling av ätbara blommor.
En flerårig ram av lavendel är både praktiskt och prydligt året om. Den lockar till sig pollinerare och blommorna är användbara. Att varva med blommor i kökslandet är en odlingsform som kallas potager. Mer om det kan du läsa i vår artikel
Potager - blommor i grönsakslandet.
10. Gör en växtföljdsplan
Genom att olika växtslag byter plats år efter år hindras sjukdomar att få fäste. Dessutom hålls jordens näringsbalans i trim. En tumregel är att samma växtgrupper inte ska återkomma oftare än vart fjärde år på samma plats. Detta kallas växtföljd.
11. Satsa på fleråriga köksväxter
Ha en bas av några fleråriga köksväxter. De är mycket odlingsvärda och lättodlade och klarar sig själva året runt. De står alltså kvar och ska inte flyttas runt utan gödslas bara med gräsklipp, tång eller vad du har. Hit hör
gräslök,
jordärtskocka,
sparris,
rabarber och
piplök.
Foto: Karin Elmberg, Lena Ljungquist
