En bördig jord är grunden för lyckad odling. En jord i balans med ett rikt mikroliv ger friska, tåliga växter med minskat vattenbehov och rika skördar.
Inga jordar är hopplösa, men det kan ta tid att vända en problemjord till en bördig mylla. Framförallt handlar det om att öka halten av mullämnen med hjälp av gröngödsling.
I vårt sortiment med växtnäring och gödsel hittar du flera bra produkter som hjälper växterna att frodas och bli fina.
I vårt sortiment med växtnäring och gödsel hittar du flera bra produkter som hjälper växterna att frodas och bli fina.
Marktäckning är det bästa tricket för att skapa en mullrik jord med lättskötta land. Läs mer i artikeln Täckodling och mulching.
Genom att kontinuerligt täcka jordytan med växtrens, gräsklipp, löv och kompost blir den magra sandjorden vattenhållande och mullrik medan den styva leran blir genomsläpplig, lucker och brukbar.
Vad är jord?
Jorden består av olika oorganiska mineraler och organiska mullämnen.
Mineralerna härstammar från bergrunden och som smulats sönder av inlandsisen, erosion och andra naturfenomen. Den kan ha fraktats långa sträckor till platsen med vatten eller vinden genom årtusendena.
Dessa mineral har olika storlek, fraktioner. I storleksordning skiljer man i nedstigande skala på sten, grus, sand, mo, mjäla och lera.
Lerjordens partiklar är mycket små och kan därför hålla mycket vatten och näring.
De flesta jordar är en blandning av flera fraktioner.
Två ytterligheter av jordar: till vänster den genomsläppliga sandjorden och till höger den styva, täta leran.
Mineralerna är olika, de kan vara rika på fosfor, kalium, järn och flera olika kemiska ämnen. Jordar med lågt pH kallas sura, medan kaliumrika jordar har högt pH och kallas basiska.
Läs mer om pH-värde och dess påverkan på hur näringen kan tas upp av växterna i Odlingsskolan del 4: Växtnäring och gödsling.
Jorden innehåller också mullämnen. De härstammar från döda djur- och växtdelar men också levande småkryp, maskar, bakterier och rötter. Hög mullhalt innebär att jorden kan hålla både näring och vatten och är rik på mikroliv. Det gillar växterna!
Vad har du för jordtyp?
Först behöver du lära känna din jord för att veta vilken typ det är och vilka insatser som kan behöva sättas in. Det är stor skillnad på en finlerig mjälajord som lätt slammar igen och en mager sandjord som kan behöva gödslas upp. De allra flesta jordarten är en blandning av sand, lera och mull, men där någon fraktion dominerar. Här i Faktabanken kan du läsa mer om Vad är skillnaden på olika jordar.
Genom att göra en så kallad jordprofil kan man se hur jordlagren ser ut och om jorden är mulrik och mörk eller ljus och genomsläpplig. Tänk på att jordens sammansättning kan vara olika på olika platser av trädgården. Det ser du genom att vara uppmärksam när du gräver på en ny plats.
Till vänster ser man hur rötterna trivs i den mörka myllan. Till höger en lerjord som ljusnar neråt i profilen där matjorden övergår i den ljusa, mer näringsfattiga alven.
Gör en jordprofil
För att ta reda på vilken jord du har där du odlar kan du testa den i någon av våra pH-testkit eller göra en jordprofil.
Följ stegen nedan.
- Gräv med en vass spade ett hål som är cirka 50 cm djupt (1 ½ spadtag).
- Kika på de olika lagren. Översta lagret kallas matjord och är mörkt av mullämnen. Längre ner blir den ljusare, detta skikt kallas alv och består mest av mineraler.
- Titta på texturen. Verkar jorden porös, finns det maskgångar? Går rötter djupt ner eller stannar de upp vid en ”sula”? Går rötterna på djupet fungerar dräneringen!
- Ta en bit jord i handen och krama den. Håller den ihop består den av lera eller mjäla. Rinner den igenom är det huvudsakligen en sand- eller mojord. En lerjord kan man fukta lite och rulla till en liten korv i handen, ju smalare den blir desto finare är lerpartiklarna. Om jorden innehåller större partiklar som grus eller små stenar är den av moräntyp.
Vill du veta mer om din jord kan du skicka den på analys. Då får man reda på pH-värde, mull- och näringshalt.
Höjning av mullhalten
Hög mullhalt är den viktigaste faktorn för att skapa en bördig jord. Förutsatt att dräneringen fungerar, så att inte vatten blir stående vid skyfall eller bevattning.
Det finns flera saker man kan göra för att höja mullhalten i jorden:
Kompostera
En öppen trädgårdskompost tar hand om trädgårdens stora mängder löv och trädgårdsrens. Slutprodukten blir en fin mylla som dock inte är så näringsrik.
Kompostera ditt trädgårds- och köksavfall och mylla ner i dina odlingsbäddar och rabatter. Det ger ovärderlig mylla som inte kan köpas. Läs mer i vår artikel Kom igång med kompost - 10 enkla steg.
En kökskompost tar hand om kökets avfall och ger en näringsrik mylla. Den har galler undertill så att inte gnagare kan leta sig in. Den ska är också välisolerad så att komposten jobbar också under vintern. Två fack är nödvändiga; ett aktivt som fylls på och ett där komposteringen sker och mognar.
Täck med växtrester
Marktäcket förmultnar snabbt under odlingssäsongen och behöver fyllas på kontinuerligt. Ändå spar det mycket tid eftersom behovet av vattning, ogräsrensning och gödsling minskar.
Se till att jordytan alltid är täckt med växtrester som gräsklipp, ogräsrens, löv, halm eller vad du har.
På sikt kommer detta att räcka för att din jord blir mullrik och bördig. På köpet blir skötselbehovet mycket mindre då avdunstningen minskar och därmed vattningsbehovet. Dessutom hindras ogräs att invadera.
Beroende på vad som odlas kan man variera täcket. Växter som du vill ska växa mycket vegetativt och ge mycket skottillväxt som en häck eller bladgrönsaker, behöver kväve. Då är färskt gräsklipp eller färska växtrester bästa alternativet.
Växter som blommar, som rosor och fruktträd, behöver i stället mera fosfor och kalium. Här täcker du jorden med mogen kompost, barkmull eller löv.
Använd djurgödsel
Den som har tillgång till färsk djurgödsel har en guldgruva att ta till. Gödseln behöver dock förmultna, "brinna", något innan den används direkt i trädgårdslandet. Täck den med halm eller lövkompost i någon månad innan den sprids ut.
Hönsgödsel är rik på kväve och används till växter som ska växa mycket med skottillväxt. Kogödsel är bästa alternativet för växter som ska blomma och ge frukt, som rosor, fruktträd och bärbuskar.
Gröngödsla
Odla så kallade gröngödslingsväxter som sedan myllas ner. Det finns färdiga blandningar som bland annat innehåller baljväxter som kan fixera kväve ur luften.
Låt växtrester vara kvar på hösten och vissna ner. Det multnar sedan på plats.
Använd löven
Låt ett tunt lager ligga kvar på gräsmattan på hösten. Räfsa in större högar under buskar och häckar. Läs mer i vår artikel Skänken från ovan - Fakta om löv och barr.
Höj jordens näringshalt
Beroende på jordtyp och vad du vill odla kan jorden behöva gödslas upp. I Odlingsskolan del 4: Växtnäring och gödsling kan du lära dig mer om olika sätt att höja jordens näringshalt.
Några utdrag och tips följer nedan:
- I kökslandet är växtföljden viktig, så att växtslagen roterar så att näringskrävande byter plats med näringsgivare som baljväxterna. Här kan du läsa vidare om hur växtföljd funkar.
- Så in gröngödslingsgrödor under sensommaren som myllas ner på hösten. De höjer halten av många näringsämnen samtidigt som de också bidrar med mull.
- En näringsfattig jord kan snabbt förbättras med tillsats av biokol. Den är rik på kolatomer som har en stor förmåga att binda till sig näringsämnen. Här kan du läsa mer om biokol.
- Snabbväxande grödor med mycket bladmassa som kål, purjolök och squash behöver kontinuerlig tillgång på näring. Färskt gräsklipp, nässelvatten och hönsgödsel är bra och snabba näringsgivor. Rotfrukter är däremot mindre näringskrävande och för dem kan det räcka med att täcka jorden med växtrester.
- Rabatter med perenner och buskar har ett flerårigt rotsystem som söker sig på djupet. För dessa växtslag räcker det med en grundgödsling på våren med kogödsel och en liten giva av ett allsidigt gödslingsmedel under försommaren.
- Häckar som klipps behöver tillskott av näring på våren och försommaren för att orka skjuta nya skott och bli täta och fina. Gödsla gröna häckar som avenbok och idegran med hönsgödsel i två omgångar vår och försommar. Blommande häckar som rosor och häggmispel gödslas med kogödsel som gynnar blomningen. Strö ut under våren och eventuellt ytterligare en giva under försommaren.
Så blir sandjorden bördigare
Sandjorden blir snabbt varm på våren och är lätt att bruka. Men den torkar upp snabbt och är näringsfattig.
- Tillsätt mycket mullämnen, det ger långsitkigt en mer vatten- och näringshållande förmåga.
- Gödsla lite men ofta, så att näringen kommer rötterna till godo och inte rinner rakt igenom. Gräsklipp och nässlor ger ett bra näringstillskott för sandjorden.
- Är sandjorden mycket mager kan det behövas påfyllnad av ny jord. En bra ”allroundjord” är rosjord som innehåller lite lera och har en hög mullhalt.
- Så gröngödslingsväxter under sensommaren som myllas ner på hösten.
- Biokol gör stor nytta i en mullfattig sandjord. Här kan du läsa mer om biokol och hur den används.
Så blir lerjorden bördigare
Lerjordens partiklar är så små att de inte syns. De bildar aggregat som klumpar ihop sig och gör lerjorden klibbig. Det är en fördel då de kan hålla mycket näring och vatten, men det ger också en kallare jord på våren som kan bli för våt. En lerjord är tung att bearbeta och blir varm och brukbar senare på våren jämfört med sandjorden.
Växtrester gör lerjorden lucker och väldränerad.
Å andra sidan håller den värme, näring och fukt långt in på hösten och är därför optimalt för kålväxter. Lerjorden behöver frysa på vintern så att den blir smulig och lättbearbetad på vårkanten.
- Bättra på dräneringen genom att tillföra mycket kompostjord.
- Gödsla med komposterad djurgödsel som häst- och kogödsel.
- Täck jordytan kontinuerligt med växtrester så hindras skorpbildning. Det ger annars hög avdunstning och torkskador. Dessutom höjer det mullhalten.
- Så gröngödslingsväxter på sensommaren som myllas ner på hösten.
- Vänd ner växtresterna på hösten med en spade så underlättas frysningen på vintern (motsvarar bondens höstplöjning).
Dränering ger rötterna luft
En kompakt jord gör att vatten blir stående och jorden drabbas av syrebrist. Det klarar varken rötter eller mikroliv. Blir vatten stående efter skyfall eller tidigt på våren behöver något göras åt dräneringen. Problemet är vanligast i ler- och mjälajordar (kvävefattig jord med lågt innehåll av mineraler) men kan också förekomma i nya bostadsområden där marken packats av tunga maskiner.
- Höj luftigheten med stora mängder kompost och stallgödsel. På sikt kommer rötterna att luckra jorden på djupet och på så vis skapa en god dränering.
- Kvarstår problemen kan man behöva bearbeta jorden på djupet, så kallad alvluckring. Ibland kan det räcka med att man lägger ner dräneringsrör som leder bort överskottsvatten.
Var rädd om mikrolivet
En bördig jord är rik på mirkoliv och daggmaskar. Masken bearbetar jorden genom sin tarm och gör näringsämnena lättillgängliga för växterna. Maskgångarna bidrar också till att lufta jorden. Täckodling är maskens bästa vän.
En bördig jord kryllar av liv. Daggmaskarna bearbetar jorden och gör den luftig och näringsrik. Mikroberna bidrar till en hälsosam bakterie- och svampflora som i sin tur gynnar rotsystemet. En jord i biologisk balans är frisk och är en förtutsättning för sunda växter.
En bördig jord kryllar av liv. Daggmaskarna bearbetar jorden och gör den luftig och näringsrik. Mikroberna bidrar till en hälsosam bakterie- och svampflora som i sin tur gynnar rotsystemet. En jord i biologisk balans är frisk och är en förtutsättning för sunda växter.
Genom att tillföra kompost skapas goda förutsättningar till ett rikt mikroliv.
Här är några saker du ska undvika:
- Använd aldrig jordfräs. Det fördärvar det underjordiska djurlivet och mångdubblar rotogräs som kvickrot och kirskål.
- Undvik att gå på jorden. Allt marktryck stör mikrolivet.
- Bearbeta inte jorden i onödan. Det har visat sig störa mikrolivet och kraftigt minska förekomsten av de viktiga daggmaskarna.
- Använd aldrig kemiska bekämpningsmedel som ofrånkomligt hamnar nere i marken och stör den naturliga, biologiska balansen.
Läs gärna vidare våra tips i våra artiklar om 'No dig' - Odla utan att gräva och Gör din egen jord.
Foto: Karin Elmberg, Lena Ljungquist, Linda Sandström m fl.
