Varukorgen är tom
top.info.shopping_cart
0
0.00 kr
Kassan
banner
Navigering
Kundtjänst tel:08-22 50 80
Öppettider: måndag-fredag 9-16
Epost: kundtjanst@wexthuset.com
Fakta & Råd  /  Odling & skötsel  /  Odlingsskolan   

Odlingsskolan del 4: Förstå växtnäring och gödsling

Krukodling av köksväxter paprika tomat chili
Välnärda växter ger fina skördar och gör det roligt att odla. Här berättar vi om grunderna för varför och hur vi behöver gödsla. Läs gärna vidare i vår Faktabank mer ingående om växtnäring. Vi på Wexthuset vet att detta med näring och gödsling kan vara lite krångligt. Därför har vi satsat på ett fint sortiment av färdiga näringar som hjälper dig att få frodiga, fina växter.
 
Krukodling av paprika och tomat
Krukodlade växter som ska ge stora skördar behöver både en näringsrik jord och tillskottsnäring under hela växtsäsongen. Till chili och paprika rekommenderar vi Chili Focus och tomaterna blir jättefina med den mineralbaserade näringen Tomato Focus eller den ekologiska näringen Green Future Tomato Fertiliser.
 
Av jordens drygt hundra grundämnen är 20 nödvändiga för växter. Det behöver vara balans i upptaget, för mycket av ett visst ämne kan hindra upptag av andra ämnen så att växten i alla fall får näringsbrist. Därför lönar det sig aldrig att övergödsla. Tänk dig näringsämnena som byggstenarna i ett hus. Saknas någon byggsten spelar det ingen roll om man matar på ett överflöd av något annat, det hindrar bara andra nödvändiga byggstenar att få plats. 

Den stora mängd växten behöver kallas makronäringsämnen. Hit räknas kväve, fosfor, kalium, svavel, magnesium, och kalcium. Också väte, syre, och kol hör hit. De senare tar växten upp i gasform genom bladens klyvöppningar som koldioxid. Via fotosyntesen omvandlas koldioxiden till energi. Väte tas upp med vatten. 
 
Andra ämnen behövs i mycket liten mängd. De kallas mikronäringsämnen, eller spårämnen. Hit hör mangan, zink, molybden, koppar, bor, järn, klor och nickel. 

Om man tänker sig en 100 kvadratmeter stor jordyta behöver växterna kilovis av makronäringsämnena men bara några milligram av spårämnena.
Flera faktorer har stor betydelse för hur växterna kan ta upp näringen. Till exempel pH-värdet och att det finns syre till rotandningen. Därför är en lucker jord alltid en stor fördel. Testa gärna din jord, det är intressant och viktigt att lära känna växternas hemförhållanden. Vi har ett testkit med vars hjälp du kan analysera din jord. Du hittar också laboratorier som analyserar jordar på nätet. 

Makronäringsämnen

Behovet är så pass stort att förrådet behöver fyllas på regelbundet. De är lättrörliga i växten, förutom svavel och kalcium. De kan alltså flyttas från äldre blad och försörja unga, växande delar. Växten prioriterar unga skott och blad där tillväxten sker. Om ett ämne är rörligt i växten syns därför bristsymtomen av dessa ämnen först i äldre blad. 

Kväve, N

Kvävebrist i tomatblad
Kvävebrist syns direkt som bleka blad, här på tomatbladet till vänster.

Kväve är ett lättrörligt ämne som finns naturligt rikligt i hönsgödsel, nässlor, urin och gröna växtdelar som färskt gräsklipp.
Baljväxterna kan ta upp kväve ur luften och bidrar därför till en kvävegiva i jorden.

Kväve kan lätt lakas ur marken och försvinna till luften som kvävgas. I en balanserad jord är kvävet bundet till mullämnen, växtrester och levande organismer. Rena sandjordar är kvävefattiga, lerjordar kan ha stora mängder liksom mulljordar där det dock kan vara hårt bundet.

Betydelse

Tillväxt av skott och blad. Växter som man vill skörda för bladen, som kål, behöver mycket kväve liksom fleråriga, gröna växter som gräsmatta och häckar. Blommande och fruktbärande växter hämmas av för mycket kväve som rosor, tomater, frukt- och bärväxter.

Kvävebrist

Bleka blad och dålig tillväxt. De äldsta bladen gulnar och faller i förtid. 

Överskott av kväve

Frodig grönska med lös, skör textur, som gör blad och stjälkar känsliga för sjukdomar och skadedjur. Stor bladmassa är ingen fördel hos grödor som ska ge frukter, blommor och bär. Potatis får mer blast än knölar, tomaterna färre blomklasar och sämre smak. Vissa grödor som spenat, sallat och rödbetor får ett ohälsosamt högt innehåll av nitrat (omvandlas till nitrit i kroppen). Inför vintervilan finns risk att fleråriga växter inte vintrar in om man kvävegödslat för sent under sommaren och lockat växten att fortsätta växa i stället för att gå i vila. 

Kalium, K

Vedaska som näring till fruktträd och sparris
Vedaska är rik på kalium och ett bra näringstillskott till fleråriga växter som ska ge skörd år efter år, som sparris och fruktträd.

Kaliumförrådet är störst i lerjordar, sand- och mulljordar är kaliumfattiga och har svårt att hålla överskott av kalium som tillförs via gödsling.
 
Kalium finns naturligt i träaska, särskilt från lövträd. Tång och djurgödsel är också kaliumrika. Kalium tas lätt upp av rötterna. 

Betydelse

Kalium är rörligt i växten och reglerar växtens vattenbalans. Det stärker cellväggarna och har betydelse för fotosyntes, blombildning och fruktsättning. Kalium underlättar också växtens övervintring genom att se till att knoppar och skott avmognar. Växter som ska blomma och ge skörd av frukter, bär och grönsaker behöver alla mycket kalium.

Kaliumbrist

Ger särskilt vid torka en allmänt nedsatt tillväxt utan tydliga symtom, förutom att växten blir mer torkkänslig och mottaglig för sjukdomar. Vid svår brist blir bladen bleka med ihoprullade, bruna kanter. Dålig fruktkvalitet och sämre vinterhärdighet är också tecken på kaliumbrist.

Överskott av kalium

Växten får svårt att ta upp magnesium och kalcium.

Svavel, S

Nedfallet av svavel har i decennier varit så stort att ämnet inte behövs gödslats med i frilandsodling (utomhus).
Nu har nedfallet minskat när fossila bränslen fasas ut och man har börjat se svavelbrist. Svavel är ganska lättrörligt i marken och kan lakas ur.
 
Svavel tas upp både via rötterna och bladen. I växten är det sedan ganska orörligt.

Betydelse

Svavel ingår i proteinerna och är därmed viktigt för hela tillväxten. Det spelar också stor roll i fotosyntesen. 

Svavelbrist

Växten tacklar av. Liknar kvävebrist som det kan förväxlas med. En skillnad är att svavelbrist blir värre i yngre blad som blir mer upprättväxande, buckliga och gulnar mellan bladnerverna. 

Kalcium, Ca

Pistillröta hos tomat av kaliumbrist
Pistillröta hos tomat beror på kalciumbrist som i sin tur beror på ojämn vattentillförsel.
 
De flesta lerjordar innehåller tillräckligt med kalcium medan mull- och sandjordar kan vara kalciumfattiga.
 
Kalcium är bundet i lerpartiklarna eller löst i markvätskan. Kalk är kalciumkarbonat (kalcium bundet till karbonatjoner, CO3).
Det höjer pH, förbättrar jordstrukturen och tillför kalcium. En bra kalciumkälla är lövträdsaska och dolomitkalk.
Kalcium tas bara upp i unga rotspetsar och är beroende av att det är fart i plantan. 

Betydelse

I växten ger kalcium cellväggen stabilitet och förbättrar transporten av näring i växten. Det är också viktigt för motståndskraft mot sjukdomar.

Kalciumbrist

Beror ofta på pH-värdet, obalans med andra ämnen som kalium och magnesium eller på obalanserat vattenupptag som i sin tur påverkar flödet i plantan. Alla faktorer som hämmar rottillväxten ökar risken för kalciumbrist, liksom mulet, fuktigt väder. Symtomen syns först i unga delar, toppar och unga blad vissnar. Bladen får kantbränna. Plantan slutar växa och blir buskig i utseendet med mindre blad. Ljusa fläckar syns längs bladnerverna och vid bladspetsen. Pistillröta på tomater beror ofta på kalciumbrist. Huvudbildande grönsaker som kål och sallat kan få inre rötor.

Överskott av kalcium

Kan leda till att växten får svårare att ta upp andra näringsämnen.

Fosfor, P

I jorden är fosfor mest bundet i mullrikt material, det frigörs till växterna genom mikrobiell nedbrytning.
Fosfor bryts som fosfatmalm för konstgödning. Kogödsel, benmjöl och lövträdsaska är bra fosforkällor i trädgården.

Betydelse

Spelar en stor roll för rotbildning, blomning, fruktsättning och mognad. Fruktträd, bärbuskar och rosor behöver därför mycket fosfor.

Fosforbrist

Fosforbrist beror på vilket pH det är i jorden. Vid lågt pH blir mer fosfor bundet i jorden och växten tacklar av. Bladen blir mindre och glasartade. Äldre blad får rödlila undersidor. Hela växten får också en mörkgrön färg. Kall jord ger fosforbrist, eftersom ämnet inte frigörs under tio grader. 

Överskott av fosfor

Hämmar bildandet av mykorrhiza (samverkan mellan svampar och växtrötter), som annars är av stor betydelse för plantans upptag av  näringsämnen. Det kan också ge allmän tillväxthämning eftersom fosfor konkurrerar med flera spårämnen både vid upptagning och inuti växten. Också upptaget av kväve och järn hämmas vilket ger bleka blad.

Magnesium, Mg

Magnesiumbrist på gurkblad
Marmorering är en typisk indikator på magnesiumbrist. Här hos gurka.
 
Lerjordar har störst magnesiumförråd. I lätta jordar kan magnesium lakas ur när det är lösligt i markvätskan.
En bra magnesiumkälla för dessa jordar är dolomitkalk och stenmjöl.
Magnesium tas upp i rotspetsarna och bladen och är lättrörligt inuti växten. 

Betydelse

Viktigt för fotosyntesen, som är växtens solfångare. Ger klorofyllet dess gröna färg. Ger växten stadga och gör vävnaden mindre mottaglig för svampangrepp. 

Magnesiumbrist

Visar sig främst i äldre blad som blir gula och bruna mellan bladnerverna och ser marmorerade ut. Bladen faller i förtid. Fruktträd kan tappa bladen redan under sommaren.

Överskott av magnesum 

Ovanligt men ger brännskador på bladen och tillväxtstörningar då det hindrar upptaget av kalcium och kalium.

Mikronäringsämnen - spårämnen

Blåstång som gödningsmedel
Tång och alger är rika på mikronäringsämnen. Många av Wexthusets näringar innehåller extrakt från dessa havskällor.
 
Mikronäringsämnena kallas också för spårämnen och är lika viktiga som makronäringsämnena, fast de behövs i ytterst små mängder.
 
Vid bristsymtom är det vanligen inte förekomst utan svårgheter för plantan att ta upp näringen som är problemet. Höga pH-värden gör dem svårtillgängliga för växten medan en hög mullhalt gör det l'ättare för växten att ta upp dem. Kallas för att de blir mer lättillgängliga.
 
En bra naturlig källa för spårämnen är tång som är rik på många spårämnen. Inuti plantan är alla spårämnen utom klor svårrörliga. Bristsymtom märks därför först i yngre delar som toppskott och nya blad.  

Koppar, Cu

Koppar binder till mullrika ämnen i jorden. Det tas upp via rötter och blad.

Betydelse

Ger bra pollenkvalitet och därmed goda skördar. 

Brist

Hämmad knopp – och blomutveckling. Yngre blad blir bleka. 

Överskott

Bromsar upptagning av järn. Växterna får dvärgväxt, blir extremt kompakta.

Kisel, Ki

Nässla som gödslingsmedel
Nässlan är ett fantastiskt gödselmedel, rik på både stärkande kisel och kväve. Finns i vår näring Urtica.
 
Jordens vanligaste grundämne som utgör 28 % av jordskorpan.
Nässlor och fräkenväxter, tex. den svårrensade  jättefräken är kiselrika och gödsling med dem ger växten god motståndskraft mot bladsvampar. 

Betydelse 

Är byggsten i cellens membran och stärker cellväggarna. Ger stadga och motståndskraft mot bladsjukdomar (mögelsvampar) och skadegörare.

Kiselbrist

Ger mottaglighet för svampsjukdomar som mjöldagg och svartfläcksjuka hos rosor och gurka.

Zink, Zn

Tas upp via rötter och blad. Ganska orörligt i växten.

Betydelse

Ingår i bildande av växthormonet auxin. Är också nödvändigt för cellsträckningen, så att stjälk och bladens mittnerv utvecklas väl. Spelar också roll för bildandet av proteiner och immunförsvaret.

Zinkbrist

Ger dvärgväxt. Missbildade blad med ljus färg och döda fläckar mellan bladnerverna hos unga blad.

Överskott av zink 

Visar sig som att övre blad och växtens topp blir ljusa i färgen, äldre blad får bladbränna och kan också bli krulliga.

Mangan, Mn

Manganbrist hos ros
Typisk manganbrist i unga blad hos ros. Vävnaden mellan bladnerverna får en ljusare, klorotisk färg.

Tas främst upp via rötterna men också via bladen.

Betydelse

Ingår vid fotosyntesen där det transporterar bort skadliga ämnen. 

Manganbrist

Kloros (ljus vävnad) mellan bladvävnaderna hos unga blad. Tillväxten avtar.

Överskott av mangan

Brunlila fläckar på äldre blad och många sidoskott. Järn och mangan är konkurrenter. Efter ångning av jord uppstår ofta ett överskott av mangan varvid järn behöver tillföras.

Bor, B

Betydelse

Stärker cellväggarna. Ingår vid blombildningen och påverkar pollenkvaliteten. 

Borbrist

Minskad tillväxt och missformade blad och blommor. Ger sköra vävnader som lätt bryts och kålväxter drabbas av inre rötor. Rotfrukter blir klena och svaga. Äldre bladspetsar gulfärgas och torkar in. Äpplen missformas och får bruna hårda prickar i fruktköttet. 

Järn, Fe

Järnbrist i citronblad
Järnbrist är vanligt hos citrusplantor och visar sig som ljusgula fläckar på bladen. Här hjälper citrusnäring!

Tas upp via rötter och blad. Mycket känsligt för pH, järnbrist är vanligt vid pH-värden över 6.5.
 

Betydelse

Spelar stor roll i andningen och fotosyntesen.

Järnbrist

Kloros (avsaknad av klorofyll) mellan bladnerverna i unga blad. Vid extrem brist dör växten vid tillväxtpunkterna. Vanligt hos citrusväxter vid för högt pH.

Överskott av järn

Kan leda till manganbrist då de ämnena konkurrerar.

Molybden, Mo 

Betydelse

Nödvändigt för kvävefixerande organismer, baljväxterna drabbas därför av kvävebrist om de lider brist på molybden. 

Brist på moybden 

Stör kväveupptaget och kan ge kloroser (oförmåga att bilda klorofyll) och skador på växtens tillväxt. Näringskrävande växter som kål får buckliga blad och bruna bladkanter. Broccoli och blomkålsblad blir små med bruna kanter.

Nickel, N

Betydelse

Hjälper till att omvandla organiskt bundet kväve till mineraliskt kväve, som är den enda form som växten kan ta upp.

Nickelbrist

Samma symtom som kvävebrist: Bleka blad och dålig tillväxt. De äldsta bladen gulnar och faller i förtid. 

pH-effekten

pH effekt på näringens tillgänglighet för växter i jord och vatten
Till vänster: Så påverkar  pH tillgängligheten för näringsämnena i en jord. Till höger: pH:s påverkan på tillgängligheten i en näringslösning utan jord. Källa: Baramineraler.
 
Markens surhetsgrad mäts i pH-värdet. Skalan är från 1-14 där 7 är neutralt.
Värden under 3 eller över 8 är extrema och inte odlingsbara.
 
De flesta näringsämnen har bäst tillgänglighet, dvs. tas upp lättas av växten vid ett pH mellan 6-7 (se tabell ovan). I takt med att man odlar sker en svag försurning. Det är skälet till att man kan behöva kalka jorden efter att ha odlat några år.  
 
Lågt pH (under 7) innebär mer rörliga vätejoner och kallas surt.
 
Högt pH kallas basiskt eller alkaliskt och har mindre rörliga vätejoner. Skalan är logaritmisk, värdet 6 är tio gånger surare än 7. En sur jord är näringsfattig eftersom vätejonerna här tränger undan andra joner som lakas ut ur jorden. Med vårt testkit kan du själv analysera pH-värdet på din jord.

Olika gödselmedel

Spridning av hönsgödsel
Hönsgödsel är ett perfekt, organiskt gödselmedel med högt kväveinnehåll. För att minska lukt och underlätta spridning är det torkat och granulerat.
 
Växten tar upp näringen som oorganiska mineraler, det är laddade joner.
De organiska ämnena kol, vatten och syre tas upp via luftens koldioxid och via vatten.
 
Vissa näringsämnen är rörliga och snabbverkande, som kväve och kalium. Dem behöver man därför tillföra regelbundet under tillväxtfasen. De flesta andra näringsämnen har en långsam utsöndring och finns därför som ett förråd i jorden, hit hör fosfor.
 

Olika typer av gödsel

Man skiljer på naturgödsel och konstgödsel. Naturgödsel är till exempel djurspillning, blodmjöl, gröngödsel (gräsklipp, växtrester) och benmjöl. Konstgödsel kallas också handelsgödsel och ibland lite missvisande mineralgödsel. Konstgödsel består av industriellt framtagna mineraler. till skillnad från den typ av naturliga mineralbaserade näringar vi på Wexthuset säljer. De har en perfekt sammansättning av både organiska ämnen och alla de viktiga mineraler som växten behöver i olika stadier.

Naturgödsel

Näringsämnena är bundna i organiskt material och löser sig därför långsammare. På sikt bidrar dessa gödselmedel till jordens bördighet med höjd mullhalt, bättre jordstruktur och ett rikare mikroliv. Naturgödsel kan vara svår att dosera. I en enbart naturgödslad jord blir tillväxttakten något långsammare. Å andra sidan anrikas mera socker och antioxidanter i växten, vilket ger mer smak och i viss mån nyttigare frukter och grönsaker. 

Naturgödsel kan delas in i sex kategorier:

1. Stallgödsel
 
Gödsel av ko och häst

Urin och dynga från boskap tillsammans med halm. Behöver brukas ner i jorden för att göra bäst nytta och för att inte kvävet ska avgå i gasform.
 
Ett bra sätt att ta tillvara mycket stallgödsel är att kompostera den, då avgår visserligen mycket kväve men man får en mer stabil, långsiktig tillskottsnäring.

2. Gröngödsel
 
gräsklipp som gödningsmedel

Färska växtdelar som gräsklipp och ogräsrens är rika på framförallt kväve. Barr och löv ger ett långsiktigt tillskott av mikronäringsämnen och fosfor.
 
Enklast tillförs gröngödslingen genom att läggas ovanpå jorden, så kallad täckodling. Därmed tillförs jorden fukt samtidigt som täcket hindrar vatten att avdunsta.
 
Man kan också så gröngödslingsväxter som i sig är näringsrika för att mylla ner och berika en ”trött” jord. Hit hör bland annat baljväxter och klöver.

3. Torkad, granulerad gödsel

Granulerad gödsel
En koncentrerad form av organisk gödsel som gör den enkel att hantera och dosera.
 
Denna typ av näring kräver tillsats av stora mängder vatten, man kan också lösa upp granulaten och gödselvattna. Vanligast är kogösel och hönsgödsel.
Det förekommer också andra näringskällor från livsmedels- och pappersindustrin. Dessa behöver brukas ner i jorden för bästa effekt.

4. Flytande gödsel
 
Gödsling med nässlor i trädgården
Nässlor är rena näringsbomben, rika på kväve och kisel. Gör eget nässelvatten eller använd vår fina Urtica uppblandat i vattenkannan.

Alger, nässlor, urin (guldvatten), eller naturgödsel som fågelspillning (guano). Kväverik, lätthanterlig och snabbverkande. En grundregel är att gödselvatten ska ha samma färg som mycket svagt te för att inte vara för stark.

5. Pulvriserad, animalisk gödsel 
 
Främst ben- och blodmjöl som är rika på fosfor respektive kväve. De är framförallt komplement till annan allsidig gödsling. Behöver myllas ner eller vattnas ut.
Blodmjöl ger en snabb effekt medan det fosforrika benmjölet tar lite tid på sig att utsöndras och behöver myllas ner i jorden. 

6. Kökskompost
 
Kökskompost av isolerad Mullbanken och bokashi
Mullbankens isolerade kompost ger raketbränsel till trädgårdens växter. Till höger: Med bokashikompost förvandlas köksavfallet i lägenheten till högoktanig näringslösning! Men se upp så att inte lakvattnet är för starkt. Svag tefärg är ett bra mått på en lagom spädning.
 
En isolerad kökskompost eller bokashi ger en mycket näringsrik gödning. Men var försiktig, eftersom den är svår att dosera och kan innehålla mycket salt. Hellre små mängder ofta än stora givor. Kan också grävas ner som stallgödsel. Läsa vidare om hur du kompsoterar med bokashimetoden här. 
 
Observera att vanlig trädgårdskompostjord inte räknas som ett gödselmedel. Det är istället ett fantastiskt bra jordförbättringsmedel som bidrar till en livskraftig och bördig jord. Här kan du läsa mera om trädgårdskompostering.

7. Vedaska
 
Rik på kalcium och många mikronäringsämnen. Beroende på ursprung kan den innehålla kadmium och arsenik. Sprids kring fleråriga växter som ska ge ätbara skördar som sparris, bärbuskar och fruktträd. Läs mer här om aska som gödselmedel.

Konstgödsel

Konstgodning
I dessa gödselmedel är näringsämnena i ”färdig” mineralform och därför lätta för växterna att snabbt ta upp.
Det är enkelt att dosera, både som fasta ämnen och i flytande form. Å andra sidan lätt att överdosera och med obalans i näringsupptaget som följd.
 
Det är energikrävande att framställa konstgödsel och det bidrar inte till att höja jordens mullhalt och långsiktiga bördighet.
Vanligen mäts innehållet i konstgödsel som förhållandena mellan de största makronäringsämnena: kväve, N, fosfor, P och kalium, K som NPK.  Det kan till exempel stå NPK 15-3-10.

Tips för gödsling

Näringsvattning av krukväxter
I den begränsade krukan behövs kontinuerlig tillförsel av flytande växtnäring till krukväxterna. House Plant Focus är en allsidig näring som passar både gröna och blommande krukväxter.
 
  • En bra jord är basen, satsa därför på en grundgödslad, livskraftig kvalitetsjord med luftig struktur. Tillskottsgödsla sedan vid behov med snabbverkande näring som kväverik hönsgödsel eller flytande organisk näring.
  • Den största delen av växternas tillväxt utomhus sker från våren fram till midsommar-början på juli. Det är då det är viktigast att undvika näringsbrist, framför allt behövs kväve i uppbyggnadsfasen.
  • Ge hellre kväverik tillskottsnäring i små portioner kontinuerligt än stora mängder åt gången.
  • Gödsla före ett rejält regn, eller vattna ordentligt efter gödslingen. Då följer näringen ner i jorden där rötterna finns.
  • Om du har sniglar i trädgården är flytande gödsling bättre än täckodling med gräsklipp.
  • Redan en bit in i juli börjar fleråriga växter som buskar, träd och perenner förbereda sig för vintern genom att mogna av. De ska därför inte kvävegödslas alls efter högsommaren.

Gödsling av olika växtslag

Savoykål och rosenböna
Två växtslag med olika näringsbehov. Savojkål till vänster har stort näringsbehov av framför allt kväve till all bladmassa. Den trivs i en näringsrik lerjord. Blomsterbönan till höger fixerar i stället kväve ur luften och trivs i stället i en lucker, mullrik sandjord.

  • Gödsla efter vad växten behöver. Mer kväve till grönskande bladväxter som kål, häckar och gräsmatta. Frukt, bär och blommande växter behöver i stället mer fosfor och kalium.
  • Krukodlade tomater och chili är utsatta då de har en begränsad jordvolym. Använd näringsrik jord med långtidsverkande näring och stödgödsla näringskrävande växter med flytande näring under odlingssäsongen.
  • Många växtslag tar upp näring via bladen, som orkidéer, citrusväxter och många andra krukväxter. Att spraya med ett väl sammansatt preparat är en bra boost för dessa växter.
  • Gräsmattan klipps ofta och behöver kväverik näring för att bilda nya skott. Till exempel hönsgödsel eller skräddarsydd gräsmattegödning som sprids jämnt och före kraftigt regn.
  • Perenner, bärbuskar och fruktträd behöver bara en låg kvävegiva. Naturgödsel från ko och häst är rätt val här.
  • Bladväxter som kål och squash behöver en näring med mycket kväve för att ge bra skörd.
  • Rotfrukter som potatis, morot och rödbeta ska inte ha för mycket kväve, då blir de lösa i växten med sämre smak. De behöver i stället mera fosfor och kalium, gödsla med naturgödsel med låg kvävehalt.
Sommarblommor pelargon petunia
Sommarblommor är hungriga och behöver mycket näring om de ska orka blomma hela säsongen. Här har Formulex gjort susen för blomningen från juni till oktober.
  • Sommarblommor har en intensiv tillväxt och behöver mycket näring för att orka hela säsongen. Välj en kvalitetsjord för krukväxter och stödvattna med flytande näring hela sommaren.
  • Barrväxter, rhododendron, citrusväxter, hortensia och blåbär trivs i sur jord. Odlar du i kruka, välj en jord för surjordsväxter. I trädgården används naturgödsel tidigt på våren och under växtsäsongen en giva näring för surjordsväxter.
  • Kryddörter från varma breddgrader som lavendel och dragon behöver mycket lite näring, de får sämre blomning och mindre smak av gödsling. När dessa växter odlas i kruka bör man välja en näring speciellt utvecklad för den typ av växter som förstäker tillväxt och smak som Herb Focus.

Foto: Karin Elmberg

Kommentarer ()

Tips på artiklar

Fler artiklar ˅
    KundtjänstKundtjänst
    x
    Kundtjänst

    Välkommen att höra av dig med frågor eller funderingar.
    Du hittar också svar på vanliga frågor på denna länk: Vanliga frågor till kundtjänst

    Öppettider kundtjänst:
    vardagar 09.00-16.00 lunchstängt 12.00-13.00

    Telefonnummer: 08 - 22 50 80
    Mejlkundtjanst@wexthuset.com

    Välkommen också att höra av dig via chatten på hemsidan.

    x
    Kundtjänst

    Välkommen att höra av dig med frågor eller funderingar.
    Du hittar också svar på vanliga frågor på denna länk: Vanliga frågor till kundtjänst

    Öppettider kundtjänst:
    vardagar 09.00-16.00 lunchstängt 12.00-13.00

    Telefonnummer: 08 - 22 50 80
    Mejlkundtjanst@wexthuset.com

    Välkommen också att höra av dig via chatten på hemsidan.

    Logga in
    x
    Logga in för att handla som återförsäljare
    Glömt lösenord
    x
    Har du glömt ditt lösenord? Ange den epostadressen som du har registrerat kontot med. Vi skickar sedan ett nytt lösenord till din epostadress.
    Skicka

    Vi kontaktar dig inom kort. Du är alltid välkommen att ringa 08-225080 eller mejla sales@wexthuset.com