Varma somrar är bönorna otroligt rikgivande. Den läckra vaxbönan skördas när den fått fin färg men innan bönorna börjar svälla inuti baljan.
Fakta om bönor
Svenskt namn: Det finns flera olika slags bönor som bondböna, brytböna, rosenböna (kallas också blomsterböna), purpurböna, skärböna (haricots verts), vaxböna och sojaböna.
Vetenskapligt namn: Phaseolus coccineus (rosenböna), Phaseolus vulgaris (trädgårdsbönor), Vicia faba (bondböna) och Glycine max (sojaböna).
Vetenskapligt namn: Phaseolus coccineus (rosenböna), Phaseolus vulgaris (trädgårdsbönor), Vicia faba (bondböna) och Glycine max (sojaböna).
Sorter/typer: Man skiljer på: bondböna, rosenböna och trädgårdsbönor. Trädgårdsbönorna delas in i fem grupper. Inom varje grupp finns lågväxande buskbönor och höga störbönor. De senare behöver klätterstöd. Störbönor är mer rikbärande och ger skörd under längre tid, lång in på hösten om de skördas kontinuerligt. Läs mer om olika sorters bönor.

Antingen odlar man bönor för att äta hela baljan, som hos brytbönan, haricots verts. De skördas då innan fröna (bönorna) inuti börjar svälla. Eller låter man baljan mogna och skördar bönorna inuti, som hos den vackra kokbönan 'Borlotti' till höger.
Biologi: Ettåriga örter, bönorna ingår i familjen ärtväxter, Leguminoseae. De har i tusentals år odlats och varit en viktig proteinkälla i många kulturer. Bondbönor är inte nära släkt med de övriga bönorna och tillhör vickersläktet, Vicia. De är inte vildväxande utan har uppstått genom korsningar av odlade växter i framför allt norra Afrika och trakterna kring Kaspiska havet. De är stapelvara i medelhavsländerna, motsvarande vår potatis. Sojabönan tillhör sojabönsläktet Glycine och härör från Ostasien där den odlats i tusentals år. Läs mer om att odla egna sojabönor. De övriga bönorna ingår i bönsläktet, Phaseolus, som härstammar från Amerika.
Liksom ärterna fixerar bönväxterna kväve med hjälp av jordlevande bakterier. I utbyte får bakterierna kolhydrater från växten i ett symbios-förhållande.
Svårighetsgrad: lätt
Utvecklingstid: 50-70 dagar.
Kan förodlas: Ja, en stor fördel i kallare trakter om bönorna ska hinna bli klara. Rosenböna och sojaböna kan bara sås på friland i zon 1.
Läge: Trivs bäst i en mullrik, varm och genomsläpplig jord.
Såtid: Inte för tidigt, jorden måste vara riktigt varm, över 12 grader! Använd jordtermometer. Bondbönan kan sås tidigare och gror redan vid 5 grader.
Liksom ärterna fixerar bönväxterna kväve med hjälp av jordlevande bakterier. I utbyte får bakterierna kolhydrater från växten i ett symbios-förhållande.
Svårighetsgrad: lätt
Utvecklingstid: 50-70 dagar.
Kan förodlas: Ja, en stor fördel i kallare trakter om bönorna ska hinna bli klara. Rosenböna och sojaböna kan bara sås på friland i zon 1.
Läge: Trivs bäst i en mullrik, varm och genomsläpplig jord.
Såtid: Inte för tidigt, jorden måste vara riktigt varm, över 12 grader! Använd jordtermometer. Bondbönan kan sås tidigare och gror redan vid 5 grader.

Bönor är värmeäslakre och gror först vid 12 grader. De trivs i en varm kruka men passa med vattning.
Groningstid: Bondböna: 10-14 dagar. Övriga: 6-10 dagar.
Utvecklingstid: 65-90 dagar.
Sådjup: 1.5-3 cm
Plantavstånd: 10-15 cm, rosenböna 15-25 cm.
Radavstånd: 50-60 cm.
Näring/jord: Trivs i de flesta jordar som är genomsläppliga. Alla baljväxter fixerar kväve ur luften med hjälp av bakterier som finns i jorden. Dessa är olika för ärter och bönor. Har det tidigare odlats baljväxter finns dessa i jorden, annars kan det ta lite tid för dem att etablera sig och bli riktigt effektiva. När växten är i gång, kolla rötterna försiktigt. Då syns små ljusa, runda knölar på rötterna som består av de kvävefixerande bakteriernas lagringsorgan.
Jorden behöver bara vara grundgödslad med avseende på fosfor och kalium. Komposterad stallgödsel eller vedaska är idealiskt för baljväxter. Är jorden mycket mager kan ett rejält lager gräsklipp hjälpa upp, särskilt tidigt på säsongen innan fixeringen kommit igång.
Vatten: Jämn fuktighet ger höga skördar, vid torka gulnar bladen och tillväxten stannar upp.
Övrigt: En bra gröda i växtföljden eftersom den berikar jorden med kväve. Läs mer om växtföljd. Låt växteresterna vara kvar och myllas ner till hösten.
Ohyra/sjukdomar: En frisk kultur, framför allt om man förodlar och sätter ut plantor som snabbt kommer att växa ifrån eventuella skadegörare. Bladlöss kan härja och suga på unga toppskott. Duscha med en hård stråle och bryt av skotten som en toppning om angreppet är stort. Släng i soporna.
Trädgårdsbönor kan angripas av fluglarver som gnager på unga stjälkar. Pupporna övervintrar i jorden. En god växtföljd minskar angreppen avsevärt, liksom fiberduk i början som hindrar flugorna att lägga ägg.
Bönfläcksjuka är en svamp som kan härja hos buskbönorna i fuktig, varm väderlek. Baljor och blad får bruna fläckar. Svampen sprids med verktyg och frön. Det finns resistenta sorter och upphöjda bäddar minskar besvären. Man kan också boosta jorden med nyttiga svampkulturer som Binab.
Groningstid: Bondböna: 10-14 dagar. Övriga: 6-10 dagar.
Utvecklingstid: 65-90 dagar.
Sådjup: 1.5-3 cm
Plantavstånd: 10-15 cm, rosenböna 15-25 cm.
Radavstånd: 50-60 cm.
Näring/jord: Trivs i de flesta jordar som är genomsläppliga. Alla baljväxter fixerar kväve ur luften med hjälp av bakterier som finns i jorden. Dessa är olika för ärter och bönor. Har det tidigare odlats baljväxter finns dessa i jorden, annars kan det ta lite tid för dem att etablera sig och bli riktigt effektiva. När växten är i gång, kolla rötterna försiktigt. Då syns små ljusa, runda knölar på rötterna som består av de kvävefixerande bakteriernas lagringsorgan.
Jorden behöver bara vara grundgödslad med avseende på fosfor och kalium. Komposterad stallgödsel eller vedaska är idealiskt för baljväxter. Är jorden mycket mager kan ett rejält lager gräsklipp hjälpa upp, särskilt tidigt på säsongen innan fixeringen kommit igång.
Vatten: Jämn fuktighet ger höga skördar, vid torka gulnar bladen och tillväxten stannar upp.
Övrigt: En bra gröda i växtföljden eftersom den berikar jorden med kväve. Läs mer om växtföljd. Låt växteresterna vara kvar och myllas ner till hösten.
Ohyra/sjukdomar: En frisk kultur, framför allt om man förodlar och sätter ut plantor som snabbt kommer att växa ifrån eventuella skadegörare. Bladlöss kan härja och suga på unga toppskott. Duscha med en hård stråle och bryt av skotten som en toppning om angreppet är stort. Släng i soporna.
Trädgårdsbönor kan angripas av fluglarver som gnager på unga stjälkar. Pupporna övervintrar i jorden. En god växtföljd minskar angreppen avsevärt, liksom fiberduk i början som hindrar flugorna att lägga ägg.
Bönfläcksjuka är en svamp som kan härja hos buskbönorna i fuktig, varm väderlek. Baljor och blad får bruna fläckar. Svampen sprids med verktyg och frön. Det finns resistenta sorter och upphöjda bäddar minskar besvären. Man kan också boosta jorden med nyttiga svampkulturer som Binab.
Hjälp mot ohyra och sjukdomar hittar du i webbutiken.
Så och odla bönor
Bondbönor är de mest lättodlade bönorna, de behöver ingen uppbindning och är robusta och köldtåliga.
Det finns både höga och låga sorter. De högre sorterna behöver ett stadigt klätterstöd. Bondbönan kan behöva stöd i ett blåsigt läge.
Låt fröna svälla i ljummet vatten några timmar före sådd så gror de snabbare. Rosenbönan förkultiveras inomhus ca tre veckor före tänkt utplantering, utom i zon 1 där den kan sås direkt i varm jord. Så inte för tidigt, då ruttnar fröna och gror aldrig. Kolla gärna med jordtermometer.
Låt fröna svälla i ljummet vatten några timmar före sådd så gror de snabbare. Rosenbönan förkultiveras inomhus ca tre veckor före tänkt utplantering, utom i zon 1 där den kan sås direkt i varm jord. Så inte för tidigt, då ruttnar fröna och gror aldrig. Kolla gärna med jordtermometer.

Höga störbönor och rosenbönor behöver rejäla växtstöd för klättrare. De blir vackra rumsavdelare och smycken i trädgården.
Bönor gallras inte, utan sås med rätt avstånd från början. Hönsnät som stadgas med höga bambukäppar är lättskött men de höga sorterna blir tunga och behöver rejäl stadga. Höga käppar som binds ihop med snöre är en enkel anordning. Stjälken slingrar sig själv uppåt längs käppen (stören).

Bönor stormtrivs i upphöjda bäddar, som pallkrage, med andra växter kring fötterna. De höga sorterna tronar i grönsakslandet med vackra klätterstöd.
Kupa gärna jorden när plantan blivit några decimeter hög, det ger stadga. Marktäckning hela kulturtiden ger en jämn fuktighet och välmående plantor. Var flitig i början med ogräsrensningen och täck jorden med växtrens kring raderna så är odlingen lättskött.
Bönor har ett ytligt rotsystem och är därför känsliga för torka. Då upphör blomningen, så jämn vattning ger högre skördar.
Rosenbönan har längst utvecklingstid, toppa rankorna när de nått toppen av stödet så främjas mognaden av baljorna.
Rosenbönan har längst utvecklingstid, toppa rankorna när de nått toppen av stödet så främjas mognaden av baljorna.

Låt några baljor av favoritsorten mogna fram under sensommaren. Bönorna kan sedan användas till utsäde, förvara dem torrt.
På hösten vänder man ner alla växtrester i jorden så att jorden berikas på kväve och mull. Låt gärna några baljor hänga kvar och mogna, de kan sedan användas som utsäde året därpå.
Användning och lagring av bönor
Användning: Bönor är en rik proteinkälla och därmed viktig för vegetarianer. Särskilt bondbönor har en extremt hög proteinhalt. De är också rika på vitaminer, mineraler och fibrer.
De flesta bönor äter man som baljor som skördas innan fröna börjar svälla upp. Skörda kontinuerligt så kommer nya blomskott.
Bondbönor odlar man för bönorna. Antingen riktigt färska, när de är gröna men ändå utvecklade, då behöver man inte ta bort det yttre, tunna höljet. Underbara i sommarsalladen eller lätt förvällda med en god olivolja och vitlök. Vill man ändå äta bara baljorna skördas de innan bönorna börjat svälla. Annars får baljorna hänga kvar så att bönorna mognar och torkar. Också sojabönor äts utan baljan och förvälls några minuter först.
Bondbönor odlar man för bönorna. Antingen riktigt färska, när de är gröna men ändå utvecklade, då behöver man inte ta bort det yttre, tunna höljet. Underbara i sommarsalladen eller lätt förvällda med en god olivolja och vitlök. Vill man ändå äta bara baljorna skördas de innan bönorna börjat svälla. Annars får baljorna hänga kvar så att bönorna mognar och torkar. Också sojabönor äts utan baljan och förvälls några minuter först.

Många kokbönor är vackra och lagras torrt. Då håller de i åratal. Här 'Dalmatiner'.
Kokbönor skördas när baljorna börjar gulna och bönorna är riktigt torra, de behöver sedan eftertorka på varm plats några dagar.
Många kokbönor, som kidneybönor, är rika på proteinet lektin som ger magbesvär. De måste därför kokas ordentligt innan de kan ätas.
Lagring/förvaring: Antingen äts bönorna färska och förvälls, wokas, steks eller friteras. De kan också frysas in, förväll dem först.
Eller får de mogna och bli riktigt torra. De kan då sparas i rumstemperatur i åratal och användas till utsäde.
Foto: Karin Elmberg, Fleuroselect, Linda Sandström, Isabella Södergran m fl.