Så här räddar du gräsmattan i nöd

En gräsmatta ska tåla mycket. Torka, blöta vintrar, mossinvasion och hårda fotbollsdrabbningar – inte konstigt att gräsmattan blir trött ibland. Bästa rådet för att slippa vårda mattan som en intensivvårdspatient är att från början välja en tålig gräsfröblandning. Men är gräsmattan redan på plats är det lite sent påtänkt. Däremot kan man successivt välja tåligare fröblandningar att stödså. Vi har ett stort sortiment gräsfröblandningar, de flesta tåliga och slitstarka. Här följer första hjälpen när gräsmattan är i knipa. Och här kan du läsa vidare om bästa skötselråden för en tålig och lättskött gräsmatta.

Här gäller det att gynna gräset genom att gödsla, vattna och klippa. På sikt kommer då gräset att konkurrera ut mossan. Undvik mossrivare som bara sprider ut mossporerna. Här kan du läsa om fler tips för att bli av med mossa i gräsmattan.

Vi har ett brett sortiment för smart bevattning. Vattenspridaren Monsoon kan ställas in med precission så att bara den nödvändiga ytan bevattnas.

Gräs är mycket torktåliga. De kan se gula och vissna ut, men hämtar sig när regnet kommer – oftast. Om du skämt bort din gräsmatta genom att vattna fel (ofta och lite åt gången) har gräset ytliga, bortskämda rötter som klarar torka sämre. Men en robust gräsmatta som vattnas sällan eller inte alls är tålig och klarar torkan bra – även om den ser svedd ut ett tag. Om det bara regnar litegrand, passa då på att vattna precis efteråt. Första vattnet som kommer rinner nämligen rakt igenom en uttorkad jord. Därför kommer gräsrötterna att suga åt sig varje millimeter du vattnar ut efter ett lättare regn. När gräset får vatten och åter grönskar, låt det hämta sig genom att växa till 5-7 cm längd innan du klipper. Här kan du läsa om fler tips för en torktålig trädgård.

Pingborrens larver är lätta att känna igen med sitt bruna huvud och den välvda, bleka kroppen.

 

Om gräsmattan utan synbarliga skäl växer dåligt, särskilt fläckvis kan det vara larver i jorden som äter av rötterna. Ett tecken är att fåglar håller till på gräsmattan och pickar i sig föda. Ibland kan man lyfta upp sjok av fördärvad gräsmatta som lossnat från jorden. Angreppen är vanligast på lätta jordar och det finns flera slags insektslarver som gillar gräsrötter. Vanligast är pingborren och trägårdsborren. De är skalbaggelarver som känns igen på sitt bruna huvud och en böjd, fet, gulvit kropp. Dessa larver bekämpas effektivt biologiskt med Nemamys som är nematoder, en slags små maskar, som oskadliggör skalbaggelarver.

 

Om du inte kan se några larver eller små skalbaggar som svärmar (flyger flera tillsammans lågt ovan gräsmattan under sensommaren), kan gräsmattan lida av syrebrist. Det är vanligt om jorden är alltför kompakt. Ett säkert tecken är att ytvatten inte rinner undan utan blir stående efter skyfall. Jorden behöver luftas så att rötterna kan bryta igenom och nå längre ner i jordlagert. Det görs med en vertikalskärare (finns att hyra) som gör lodräta luftgångar. Därefter dressas jorden med mullrik kompost eller dressjord, gödslas och vattnas. 
Gräsmattan kan också lida av näringsbrist, följ i så fall våra allmänna råd för gräsmattan så kommer den att grönska på nytt efter någon månad.

Det är normalt. Ett kompakt snötäcke ger syrebrist precis som ömsom kyla och töväder ger en blöt och syrefattig miljö. Kylan ger också en uttorkande effekt och så kallad isbränna kan gå hårt åt en gräsmatta, då fuktig väderlek varvas med minusgrader. Vintern är med andra ord inte gräsmattans favoritperiod. Var tidigt ute och gödsla när ljuset och vårvärmen kommer, så får gräset en kickstart och grönskar snabbt. Om gräsmattan fläckvis inte återhämtat sig kan det bi nädvändigt att stödså dessa partier (se nedan).

 

 

Fläckarna kan dyka upp redan under en blöt och kall senhöst. Man ser ljusrosa eller vita fläckar här och var. Det är mycel av svampen snömögel. En snörik, blöt vinter och en kall vår gynnar svampen. Minska angreppet genom att ta bort snödrivor som inte smält bort. Gödsla inte för sent på sensommaren, vilket lockar gräset att växa vidare och svampen att invadera. Räfsa bort angripna partier och släng i soporna.

 

Fenomenet med de små hattsvamparna som växer i cirkel kallas häxring och orsakas av flera svamparter. Svampens underjordiska rottrådar växer utåt i radier, därför vidgas cirkeln med åren. Vid anläggning av en gräsmatta är det viktigt att gamla rötter och stubbrester tas bort eftersom svampar gillar cellulosan från bark och vedämnen. Har du väl fått in dessa svampar (vars mycel kan gå meterdjupt ner i jorden), gäller det att gynna gräset genom riklig kvävegödsling med exempelvis hönsgödsel. Man kan också använda biologisk bekämpning med Binab som består av naturliga trichodermasvampar som effektivt försvagar hattsvamparnas mycel.

Rensa bort ogräsen när de blommar. Då är roten som mest försvagad och du hindrar samtidigt att ogräset sprider sig med frön.
 

Här gäller att gynna gräset genom att regelbundet (ca tre gånger per säsong med 6-7 veckors mellanrum) gödsla med hönsgödsel eller allgödsel. Handrensning behövs också. Rensa efter regn, då marken är fuktig och ogräset lättare släpper taget. Maskrosjärnet är bästa metoden att få bort maskrosorna. Här kan du läsa om hur du går till väga för att maskrosorna inte ska komma igen. Klöver är lätt att dra upp när den blommar; ta tag i blomknoppen så följer revorna med. 

Välj en robust gräsfröblandning till kala fläckar. Den smarta handrensaren Lucko till höger är perfekt för att skapa en såbädd för nya gräsfrön.
 

Kala fläckar behöver kompletteras med nya gräsfrön, så kallad stödsådd. Stödså med en tålig grässort. Kratta eller rensa bort  det döda gräset  och luckra upp jorden. Jämna till ytan, eventuellt med mer jord. Vattna rejält och så ut fröna. Tryck till så att de får ordentlig kontakt med den fuktiga jordytan. Se till att sådden hålls fuktig tills fröna grott. En fiberduk över ger ett fuktigt och varmt klimat som påskyndar groningen. Här kan du läsa vidare om såtips för gräsmattan.
 

Foto: Awewewe, Karin Elmberg och Nilfanion.