Odla kålväxter

Kålväxterna hör till våra nyttigaste köksväxter, proppfulla med vitaminer, antioxidanter och näringsämnen. De stormtrivs i den nordiska, milda sommaren med sval höstfinal som gör dem saftspända med fantastisk smak.
Kålväxter är inga snabba kulturer (förutom om du vill skörda bara blad och groddar). Det är också hemligheten med den fina smaken.

 

Kålväxterna är vackra med sina dagggrå blad. En upphöjd bädd gör skötseln enkel och rötterna stormtrivs i myllan.

 

Det är ett stort släkte, men odlingsråden är ungefär de samma. Du hittar du vårt frösortiment med kålväxter i webshoppen med mer ingående råd på respektive fröpåse. De asiatiska kålbladväxterna odlas lite annorlunda, de behöver framför allt inte förodlas. Läs mer här om att odla asiatiska bladgrönsaker.

Svenska namn: blomkål, broccoli, broccolo, broccolirybs, brysselkål, grönkål, kålrabbi, kålrot, majrova, rödkål, savojkål, svartkål, smörkål, spetskål, vitkål m fl.
Vetenskapligt namn: Brassica oleracea ssp.
Sorter: Det finns massor av vackra former, färger och läckra smaker. Varje år kommer nya spännande sorter, fram för allt satsar växtförädlarna nu på lite snabbare kulturer som ger en längre skördesäsong, som broccolirybs, sibirisk bladraps, rosettkål och blomsterkål.

 

Savoykål får vackra, krusiga blad. En delikatess!

 

Botanik: Två-årig. Kan odlas i hela landet. Tillhör familjen korsblommiga växter, Brassicaceae.

 

Den vildväxande strandkålen är mamma till alla våra odlade kålsorter.
 

Alla kålarter härstammar från den vilda bladkålen som växer vild längs Europas stränder. Därför tål de flesta kålväxter att vattnas med salt havsvatten. I Sverige kallar vi den strandkål, också här vildväxande vid stränderna - en mjäll delikatesss som dock är fridlyst på Gotland och i Blekinge.

Svårighetsgrad: medel-svår (grönkål och svartkål är enklare än huvudbildande kålsorter)
Kan förodlas: Ja, oftast nödvändigt.
Läge: Trivs på solig-skuggig plats på jordar som inte torkar ut. 

Såtid: Fröna gror vid lägst 5 grader, men det går snabbar med värme upp till 20 grader. Förodla inomhus 4-6 veckor före beräknad utsättning. Kålväxterna är köldtåliga men måste skyddas i småplantstadiet med fiberduk.
Sådjup: 1 cm.
Plantavstånd: 35-70 cm
Radavstånd: 40-70 cm cm
Näring/jord: En näringskrävande växt, mullrik lerjord är idealet då kål inte trivs med torka. Undantag är grönkål, broccoli och svartkål som trivs också i lätta jordar. Kompostjord ger en fin struktur som kålväxter uppskattar. 
Även en näringsrik jord måste tilläggsgödslas under sommaren, täckodling med gräsklipp och växtrens är perfekt. Ko- eller hönsgödsel är också bra gödsel för kålväxter.
Vatten: Jämn tillgång på vatten är viktigt för en bra kvalitet, särskilt broccoli är torkkänslig. Många kålväxter tål att vattnas med salt havsvatten. 
Övrigt: En lång kulturtid, men kålväxterna är köldtåliga och trivs bäst svala somrar. De mognar fram under sensommaren/hösten och kan stå kvar länge i landet för en lång skördesäsong, hela vintern om de täcks med fiberduk.
Kålväxter behöver minst 4, helst 6 års växtföljd för att trivas näringsmässigt och inte drabbas av svåra skadegörare. Läs mer om växtföljd här.

Den långa kulturtiden gör det tacksamt att samodla med snabbare växter och blommor. Kålväxterna tar inte mycket plats fram till sensommaren, tidig sallat och rädisor kan du därför så och skördas mellan kålplantorna.

Ohyra/sjukdomar: Många kryp gillar kålväxterna som måste skyddas med odlingsduk under hela kulturtiden. Helst den perforerarde kålduken som ger ett svalare mikroklimat. 

 

Kålnätet som finns i lite olika varianter gör odlingen lättskött då regn och ljus kommer igenom samtidigt som skadedjur inte kommer till. 

Kålfjärils- och kålmalslarverna är de värsta skadedjuren. De glupska larverna kan kaläta plantorna på några dagar. De motas med väv som ska på redan vid utplanteringen.

 

På bara något dygn kan kålfjärilens larver kaläta plantan. Fjärilen känns igen på de karaktäristiska mörka fläckarna på de gräddvita vingarna.

Biologisk bekämpning med Turex är effektivt om man redan fått angrepp.
Kålflugans larver gnager på rötterna som ruttnar inifrån. De motas också med fiberduk och ordnad växtföljd. Täckodling minskar också angrepp av kålflugan som lägger ägg på marken intill plantorna.
Jordloppor gnager på de späda småplantorna. De är som mest aktiva vid varmt och torrt väder, vattna ofta så trivs de sämre. Fiberduk skyddar liksom att strö ut aska kring plantorna. 

Klumprotsjuka är en svampsjukdom som förstör rötterna som blir missbildade. Har man väl fått in svampen övervintrar den med sporer som kan ligga i vilstadie i jorden i 20 år.
Klumprotsjuka är vanligast på dåligt dränerade jordar med lågt pH. Här kan du läsa vidare om denna sjukdom som motas bäst genom 6:årig växtföljd. 

 

Användning: Kålväxterna hör till vinterhalvårets delikatesser. Soppor, gratänger, sallader, wokrätter – ja i nästan all slags matlagning passar de in.

Lagring/förvaring: Många kålväxter har god köldtålighet och kan stå kvar ute i landet tills det är skördedags.

 

 Grönkål är vinterhärdig och kan stå kvar i landet under hela skördetiden. Bladen skärs av intill stammen efterhand. Variera med den rödbladiga grönkålen. 
 

I kalla trakter behövs extra tjock fiberduk och halmning om vintern blir kall. Bästa lagringstemperaturen är kring 0-4 grader, då kan många kålväxter lagras flera månader.

En ljus och sval plats är idealet så fort bladen visar sig 

 

Så inne, i växthus eller drivbänk 4-6 veckor före beräknad utsättning. Ju varmare desto snabbare groning upp till 20 grader. När bladen tittar fram flyttas småplantorna till en sval och ljus plats så att de inte blir gängliga.

 

 

När frostrisken är över avhärdas plantorna, då tål de en frostknäpp längre fram. Läs mer om att avhärda plantor. Sätt plantan lite djupare än den stått i krukan så att den står stadigt. På med växtduk direkt så att inga flygande insekter kommer till.
Täck gärna kontinuerligt med gräsklipp och växtrens, plantorna gynnas av markfukten och näringen som utsöndras när täcket bryts ner.

Kålväxter är näringskrävande och fordrar en näringsrik, fukthållande jord. Undantag är grönkål, broccoli och svartkål som växer bra också i lätta jordar.
Från mitten av juni behöver plantorna tillskottsgödslas med mera gräsklipp/växtrens, eller djurgödsel. Om rothalsen är lång, kupa upp kring plantorna så att de står stadigt. Vattna vid torka, särskilt broccoli har ett svagt rotsystem och är mest torkkänslig.

 

Hamling kring plantorna bidrar till att behålla markfukten och skyddar mot kyla. Det höjer också mullhalten när halmen så småning om bryts ner.

 

En odlingstunnel förenklar vinterskörden.

 

Långa kålkulturer som grönkål och vitkål gynnas av marktäckning med halm eller växtrester, särskilt under hösten och vintern. Då bibehålls markfukten och mikroklimatet blir jämnare och mildare.

Skörda när huvudena är fullväxta men inte hunnit börja spricka upp eller börja blomma. Vitkål kan skördas länge, tidiga sommarsorter är mjälla och söta men inte lagringsdugliga. 

Bladkål som grönkål och svartkål kan skördas kontinuerligt under flera månader, från det att plantan har ca tio blad.