I vårt sortiment med växtnäring och gödsel hittar du flera bra produkter som hjälper växterna att frodas och bli fina.

Vad är jord?

Två ytterligheter av jordar: till vänster den genomsläppliga sandjorden och till höger den styva, täta leran.
Mineralerna är olika, de kan vara rika på fosfor, kalium, järn och flera olika kemiska ämnen. Jordar med lågt pH kallas sura, medan kaliumrika jordar har högt pH och kallas basiska.
Jorden innehåller också mullämnen. De härstammar från döda djur- och växtdelar men också levande småkryp, maskar, bakterier och rötter. Hög mullhalt innebär att jorden kan hålla både näring och vatten och är rik på mikroliv. Det gillar växterna!
Vad har du för jordtyp?
Genom att göra en så kallad jordprofil kan man se hur jordlagren ser ut och om jorden är mulrik och mörk eller ljus och genomsläpplig. Tänk på att jordens sammansättning kan vara olika på olika platser av trädgården. Det ser du genom att vara uppmärksam när du gräver på en ny plats.
Till vänster ser man hur rötterna trivs i den mörka myllan. Till höger en lerjord som ljusnar neråt i profilen där matjorden övergår i den ljusa, mer näringsfattiga alven.
Gör en jordprofil
- Gräv med en vass spade ett hål som är cirka 50 cm djupt (1 ½ spadtag).
- Kika på de olika lagren. Översta lagret kallas matjord och är mörkt av mullämnen. Längre ner blir den ljusare, detta skikt kallas alv och består mest av mineraler.
- Titta på texturen. Verkar jorden porös, finns det maskgångar? Går rötter djupt ner eller stannar de upp vid en ”sula”? Går rötterna på djupet fungerar dräneringen!
- Ta en bit jord i handen och krama den. Håller den ihop består den av lera eller mjäla. Rinner den igenom är det huvudsakligen en sand- eller mojord. En lerjord kan man fukta lite och rulla till en liten korv i handen, ju smalare den blir desto finare är lerpartiklarna. Om jorden innehåller större partiklar som grus eller små stenar är den av moräntyp.
Höjning av mullhalten
Kompostera

En öppen trädgårdskompost tar hand om trädgårdens stora mängder löv och trädgårdsrens. Slutprodukten blir en fin mylla som dock inte är så näringsrik.
Täck med växtrester

Marktäcket förmultnar snabbt under odlingssäsongen och behöver fyllas på kontinuerligt. Ändå spar det mycket tid eftersom behovet av vattning, ogräsrensning och gödsling minskar.
Använd djurgödsel

Den som har tillgång till färsk djurgödsel har en guldgruva att ta till. Gödseln behöver dock förmultna, "brinna", något innan den används direkt i trädgårdslandet. Täck den med halm eller lövkompost i någon månad innan den sprids ut.
Hönsgödsel är rik på kväve och används till växter som ska växa mycket med skottillväxt. Kogödsel är bästa alternativet för växter som ska blomma och ge frukt, som rosor, fruktträd och bärbuskar.
Gröngödsla
Använd löven

Höj jordens näringshalt
- I kökslandet är växtföljden viktig, så att växtslagen roterar så att näringskrävande byter plats med näringsgivare som baljväxterna. Här kan du läsa vidare om hur växtföljd funkar.
- Så in gröngödslingsgrödor under sensommaren som myllas ner på hösten. De höjer halten av många näringsämnen samtidigt som de också bidrar med mull.
- En näringsfattig jord kan snabbt förbättras med tillsats av biokol. Den är rik på kolatomer som har en stor förmåga att binda till sig näringsämnen. Här kan du läsa mer om biokol.
- Snabbväxande grödor med mycket bladmassa som kål, purjolök och squash behöver kontinuerlig tillgång på näring. Färskt gräsklipp, nässelvatten och hönsgödsel är bra och snabba näringsgivor. Rotfrukter är däremot mindre näringskrävande och för dem kan det räcka med att täcka jorden med växtrester.
- Rabatter med perenner och buskar har ett flerårigt rotsystem som söker sig på djupet. För dessa växtslag räcker det med en grundgödsling på våren med kogödsel och en liten giva av ett allsidigt gödslingsmedel under försommaren.
- Häckar som klipps behöver tillskott av näring på våren och försommaren för att orka skjuta nya skott och bli täta och fina. Gödsla gröna häckar som avenbok och idegran med hönsgödsel i två omgångar vår och försommar. Blommande häckar som rosor och häggmispel gödslas med kogödsel som gynnar blomningen. Strö ut under våren och eventuellt ytterligare en giva under försommaren.
Så blir sandjorden bördigare

- Tillsätt mycket mullämnen, det ger långsitkigt en mer vatten- och näringshållande förmåga.
- Gödsla lite men ofta, så att näringen kommer rötterna till godo och inte rinner rakt igenom. Gräsklipp och nässlor ger ett bra näringstillskott för sandjorden.
- Är sandjorden mycket mager kan det behövas påfyllnad av ny jord. En bra ”allroundjord” är rosjord som innehåller lite lera och har en hög mullhalt.
- Så gröngödslingsväxter under sensommaren som myllas ner på hösten.
- Biokol gör stor nytta i en mullfattig sandjord. Här kan du läsa mer om biokol och hur den används.
Så blir lerjorden bördigare

Växtrester gör lerjorden lucker och väldränerad.
- Bättra på dräneringen genom att tillföra mycket kompostjord.
- Gödsla med komposterad djurgödsel som häst- och kogödsel.
- Täck jordytan kontinuerligt med växtrester så hindras skorpbildning. Det ger annars hög avdunstning och torkskador. Dessutom höjer det mullhalten.
- Så gröngödslingsväxter på sensommaren som myllas ner på hösten.
- Vänd ner växtresterna på hösten med en spade så underlättas frysningen på vintern (motsvarar bondens höstplöjning).
Dränering ger rötterna luft
- Höj luftigheten med stora mängder kompost och stallgödsel. På sikt kommer rötterna att luckra jorden på djupet och på så vis skapa en god dränering.
- Kvarstår problemen kan man behöva bearbeta jorden på djupet, så kallad alvluckring. Ibland kan det räcka med att man lägger ner dräneringsrör som leder bort överskottsvatten.
Var rädd om mikrolivet

En bördig jord kryllar av liv. Daggmaskarna bearbetar jorden och gör den luftig och näringsrik. Mikroberna bidrar till en hälsosam bakterie- och svampflora som i sin tur gynnar rotsystemet. En jord i biologisk balans är frisk och är en förtutsättning för sunda växter.
- Använd aldrig jordfräs. Det fördärvar det underjordiska djurlivet och mångdubblar rotogräs som kvickrot och kirskål.
- Undvik att gå på jorden. Allt marktryck stör mikrolivet.
- Bearbeta inte jorden i onödan. Det har visat sig störa mikrolivet och kraftigt minska förekomsten av de viktiga daggmaskarna.
- Använd aldrig kemiska bekämpningsmedel som ofrånkomligt hamnar nere i marken och stör den naturliga, biologiska balansen.