Trädgårdskulturen har i alla tider fokuserat på förökning. Därför kryllar det av facktermer inom just det ämnesområdet, som stratifiering och F1-hybrid. Här får du veta vad de orden betyder - och många fler!
Acklimatisering
Växtens anpassning till ny miljö och ändrade klimatförhållanden. En växt som drivits upp inomhus för senare utplantering kan inte acklimatiseras direkt, utan måste vänjas stegvis vid utelivet - se Avhärdning.
Adult
Vuxenfasen i växtens liv då den är mogen att blomma, få frukter och bär. Hos ettåriga växter inträder den efter bara någon månad. Hos fruktträd kan det ta decennier, hos vissa bambuarter hundra år. Hos murgröna förekommer både en adult och juvenil fas på samma individ. Man kan se hur bladen förändras och ser annorlunda ut i den adulta delen av plantan.
Adventivknopp
Ett skottanlag som normalt inte bryter fram. Kallas också sovande öga. Om växten skadas, till exempel av beskärning eller gnag, dirigeras saftströmmen om inuti ledningsbanorna till dessa adventivknoppar. Då sväller cellerna och börjar växa. Fenomenet uppstår vid för kraftig beskärning av fruktträd, då trädet svarar med massor av så kallade vattenskott (se Vattenskott)
Adventivrot
Sovande rotanlag som kan finnas på andra ställen än rötterna och väcks till liv vid skada. Vid sticklingsförökning bildas alltid adventivrötter som uppstår genom en speciell vävnad, kallus (se Kallus). Om Sticklingen behandlas med rotbildande hormon bildas rötter utan föregående kallusbildning.
Allelopati
Vissa växtslag utsöndrar giftiga ämnen för att konkurrera ut andra, även inom samma art. Till exempel utsöndrar rödek, Querqus rubra, quinon från både rot och blad, som är giftigt för andra växter. Marken under ekar är därför fattig på annan växtlighet.
Alv
Jordlagret närmast under matjorden. Betydligt mäktigare än matjordens ca 30 cm djup. Fleråriga växters rötter är beroende av att kunna söka sig ner i alven för att förankras och suga vatten. Om jorden packats, till exempel vid nybyggnation på tomten, kan det uppstå en svårgenomtränglig sula längs alvens översta skikt som måste brytas om växtrötterna ska kunna bryta igenom. Dräneringen kan också hämmas av att vatten blir stående ovanför alvskiktet. Dessa problem är vanligast i lerjordar. I jordbruket finns speciella alvluckrare för ändamålet, medan trädgårdsägare får ta till djupgrävning om man misstänker en ogenomtränglig sula.
Annuell
Ettårig växt som växer upp, sätter frö och dör under samma år.
Apikal dominans
Växtsätt som innebär att huvdstammen växer snabbare och blir högre än sidogrenarna. Om toppen klipps bort kommer närmsta skottet på stammen att ta över och växa rakt uppåt.
Arboretum
En växande samling träd och buskar, ofta med inslag av exotiska arter.
Areol
Förekommer hos kaktusar. En liten kuddliknande tillväxtpunkt varifrån taggarna växer ut. Areolen kan också bära hår och borst och vara utgångspunkt för blommorna.
Art
Se under Släkte.
Arthybrid
Se Primärhybrid.
Assimilation
Upptagningen av koldioxid (genom klyvöppningarna) och vatten (genom rötterna) som behövs för fotosyntesen – se Fotosyntes.
Auktor
Se Släkte
Autonym
När en art delas upp i två eller flera underarter eller varieteter behåller de artnamnet men utan auktorsbeteckning: Phaseolus vulgaris L. var. vulgaris.
Auxin
Se Rotningshormon.
Avhärda
Vänja växer som står inomhus successivt vid utelivet. Tar vanligen en vecka. Läs mer om att avhärda plantor.
Avläggare
En förökningsmetod där en tunn gren eller ett skott förmås att bilda rötter medan det fortfarande sitter ihop med moderplantan. Skotten böjs ner till jorden med hjälp av en krok eller tyngd och täcks med jord. Skottspetsen måste sticka fram så att den kan bilda nya knoppar och skott. Vanligt hos vinbär.
Avmogna
Fleråriga växters förberedelse inför vintervilan. Växttakten avtar och knoppar fylls med köldtåliga sockerarter för att inte frysa sönder.
Barkympning
Se Ympning.
Barrotad
En växt som i plantskolan grävs upp och där rötterna frigörs från jord, i stället för med ”jordklump”. Ett sätt att lagra många plantor i ett kylrum.
Beskärning
Att medvetet avlägsna delar av en växt för ett visst syfte. Det kan vara att skapa en önskad form, framkalla fler blomknoppar och därmed större skörd eller för att hålla plantor friska. Läs mer i artkeln Grunder för beskärning.
Bevattningsmatta
Se Kapillärmatta
Bienn
Tvåårig växt som första året växer till en liten bladrosett. Andra året blommar den och frösår sig. Hit hör borstnejlika, stockros, morot och fingerborgsblomma.
Biodynamisk odling
En odlingsform som grundar sig på antroposofen Rudolf Steiners (1862-1925) filosofi. I korthet bygger det på att odlingens rytm ska vara i samklang med jordens läge i förhållande till andra himlakroppar. Odlingsåtgärderna har som mål att kanalisera de kosmiska kraftfälten till växterna så att de i sin tur överförs till människor och djur.
Bladrosett
En samling blad som sitter tätt tillsammans på marknivå. Utifrån dessa skjuter för de flesta arter en blomstängel upp som höjer sig över bladrosetten, som hos orkidén venussko. Många två-åriga växter som stockros, fingerborgsblomma och kungsljus övervintrar första året med en bladrosett ur vilken en stängel med blommor kommer andra året.
Bladstickling
Vissa växtslag, som i familjen Gesneriaceae (dit saintpaulia hör), har lätt att få rötter direkt från bladen. Man skär ett snitt, antingen längs med mittersta bladnerven, eller vid bladbasen och sticker bladet i såjord med snittytan neråt.
Blöda
En växt som läcker sav om det beskärs vid en tidpunkt när det är kraftig produktion av växtsaft. Förekommer hos björk, lönnar, vinranka, körsbär och plommon om de beskärs på våren.
Bonsai
Ett odlat miniatyrträd i kruka.
Brakté
De små högblad (se Högblad i blomställningen varifrån blomman utgår. De kan vara stora och färgade, som hos broksalvia och guldax.
Bredsådd
Sådd med frön jämnt utspridda på en plan yta, till skillnad från i rader eller att så i krukor.
Brokbladig
Flerfärgade blad, ofta vita och gröna. Kallas också variegerad.
Brunnen gödsel
Gödsel som förmultnat genom att utveckla värme.
Brätte
Ett odlingstråg som används till förökning med frösådd eller sticklingar. Ett pluggbrätte har utstansade små celler, pluggar, som fylls med jord och som man sedan sår eller sätter sticklingar i. När det är dags för omplantering lyfts pluggplantan upp ur cellen, varvid den lilla jordklumpen följer med, sammanvävd av rötter.
Bulbill
Groddknopp som lätt lossnar från fästet och faller till marken, ofta rund. Sitter ofta i bladveck. Hos växten Tolmeia, mor och barn, utvecklas de på avskurna blad. Hos några liljearter, som tigerlilja, liknar de små lökar.
Buskros
En ros som utvecklar flera stammar och blir över en meter hög, till skillnad från klätterros och lägre rabattros.
Bryggympning
Se Ympning.
B-stickling
Se Ledstickling.
Cellulosa
Energirik kolhydrat som bygger upp cellväggarna. När mikroorganismerna bryter ner växtvävnad får de energi från cellulosan.
Cocos
Se kokos
Cultivar
Se Kultivar.
Cytokinin
Se Rotningshormon.
Dentrologi
Läran om träd och buskar. Av grekiskans dendron, träd och logos, lära.
Dikotyledoner
Se Hjärtblad.
Dimförökning
Ett sätt att rota sticklingar genom att hålla 100 % luftfuktighet genom en fin, kontinuerlig duschning.
Diploid
Den dubbla uppsättning kromosomer som normalt finns i varje kroppscell; en från pappan och en från mamman. Den enkla uppsättningen kallas haploid.
Tre uppsättningar kallas triploid, fyra tetraploid och så vidare. Hos odlade, växtförädlade växter har man försökt öka antalet kromosomuppsättningar, eftersom det (ofta) innebär kraftigare växt och större blommor. Hos äpplen är triploida sorter pollensterila.
Direktså
Sådd direkt i jorden utomhus istället för att så inomhus i förtid och sedan plantera ut.
Dressa
Strö ut ett tunt lager av något växtberikande över gräsmattan. Vanligen mull – och näringsrik jord.
Drivning
Få igång en växt extra tidigt genom att tillföra extra ljus, värme eller näring.
Dränera
Se till att överskottsvatten rinner undan i stället för att bli stående i krukor eller odlingsjorden. Blir vatten stående finns annars risk för syrebrist hos rötterna.
Dvärgträd
Vanligen fruktträd med svag tillväxt beroende på en svagväxande grundstam (se Grundstam). Avsikten är att få fram små träd för till exempel balkong- och terrassodling. De kommer fortare i bördighet, men blir å andra sidan inte så gamla.
Ekologisk odling
Kallades förr organisk-biologisk odling. Grunden är att efterlikna naturen och dess samspel. I Sverige samordnad i föreningen Fobo, Föreningen organisk-biologisk odling.
Elitplanta
Se E-planta.
Enhjärtbladig
Se Hjärtblad.
Epifyt
En växt som lever på en annan växt utan att ta näring från värdväxten. Näringen tar plantan i stället från luften eller från multnande löv som fastnat i värdens bark eller grenklyka. Vanligt i tropikerna hos orkidéer, ananasväxter och ormbunkar.
E-planta
Elitplanta, en kvalitetsbeteckning på utvalda, friska växter som testats för svenskt klimat.
Etablera
När en växt rotat sig och börjat växa på sin nya plats.
Eternell
Växter som behåller sin form och färg också som torkade.
Etylen
Gas som avsöndras från mognande frukter. Påverkar också andra frukter som får en snabbare mognad. Äpplen utsöndrar mycket etylen. Gasen påverkar blommor som snabbt vissnar.
F1
Beteckning på ett frö som uppstått genom korsning av två speciella föräldrar. Kallas F1-hybrid (korsning), där ett står för första generationen. Resultatet är en kraftigare sort men som inte själv ger sortäkta avkomma. F1-frön är vanligen något dyrare. Läs mer om Vad betyder F1?
Familj
Se Släkte.
Fertil
En växt som kan sätta frö. Vanligen är rena arter fertila, medan korsningar (hybrider) mellan olika arter och släkten blir sterila. Hos växter vi skördar, som fruktträd, bär och bönor, är en hög fertilitet önskvärd. Men hos prydnadsväxter ger sterila sorter ibland rikligare och mer långvarig blomning.
Fet jord
Näringsrik jord.
Fiberduk
Tunn, vanligen mjölkvit väv som läggs på plantor utomhus för att skydda mot gassande sol, uttorkning, kyla eller skadegörare.
Fjolårsskott
Skott på fleråriga växter som växte ut förra året.
Fobo
Se Ekologisk odling.
Fotosyntes
Den energi som växten behöver får den ur socker, kolhydrater, som bildas genom fotosyntesen. Processen sker i bladens klorofyll där solljusets strålningsenergi ser till att koldioxid och vatten omvandlas till socker och syre. Gaserna (koldioxid och syre) strömmar ut och in i bladen via små öppningar som kallas klyvöppningar.
Fosfor
Näringsämne som bland annat påverkar blomning och knoppsättning. Betecknas kemiskt som P.
Friland
Utomhusodling direkt i jord.
Frövila
Ett sätt för fröet att invänta rätta förhållanden för att gro. Signalerna som bryter vilan är olika och specifika för varje art. Frövilan kan pågå från några månader till tusentals år.
Fröogräs
Ogräs som sprider sig med frön. Hit hör korsört, snärjmåra, åkerbinda och vitgröe.
Fröså
Sexuell förökning genom sådd av frön, till skillnad från vegetativ förökning med stickling eller skott som är en kloning av genetiskt samma växt.
Frövita
Näringsförrådet inuti fröet som används som energi under groningen.
Förgro
Att förodla en knöl, lök eller frö inomhus så att den ska komma igång tidigare.
Förodla
Att så frön inomhus för att vinna tid med utplantering av färdiga plantor.
Fungicid
Svampmedel, ett ämne som används vid bekämpning av svampsjukdomar.
Fyllokladier
De bladliknande, flata skott, som finns hos till exempel sparrissläktet, Asparagus. Fyller samma funktion som blad.
Färskgroende
Frön som kan gro färska utan att gå in i något vilstadium. Många arter kan både vara färskgroende och klara av att vila och lagras.
Förmultning
Nedbrytning av organiska växtdelar. Kan bara äga rum om det finns syre. Det organiska materialet mineraliseras (bryts ner) så att det organiskt bundna kolet övergår i gasen koldioxid. Processen genererar värme, i en kompost så kraftig att många ogräsfrön och sjukdomsalstrande mikroorganismer dör. Ger ingen dålig lukt, till skillnad från förruttnelse, som försiggår vid syrebrist.
Föryngring
Beskärning i syfte att locka fram nya unga, mer livskraftiga skott.
Förädlingsställe
Det ställe där man okulerat eller ympat in en ädelsort på en grundstam. Se Okulering eller Grundstam. Syns som en utbuktning vid stammen eller grenen och kan behöva skyddas från sträng kyla.
Gallbildning
Onormal utväxt, ovan eller under jord. Orsakas av specifika skadegörare som vissa kvalster, eller genom kemisk påverkan. Rotgaller orsakas av bakterier på bland annat fruktträd, kallat rotkräfta. Läs mer i artikeln Galler, ofarliga och skadliga.
Gro
När metabolismen (ämnesomsättningen) i ett frö, en lök eller knöl sätter igång så att tillväxten börjar.
Grodd
Fröets första början med ett embryo som först bildar en rot och sedan det första hjärtbladet.
Groddblad
Se Hjärtblad.
Groddplanta
När fröet grott och fått primärrot och en, två eller flera hjärtblad.
Grundstam
Den del av en flerårig växt som utgör roten och stambasen. På denna ympas en annan växt med önskade yttre egenskaper som till exempel en viss äppelsort eller ros. Växten består då av två individer som växt samman; grundstammen och ädelsorten. Grundstammen påverkar plantans tillväxt, sundhet, bördighet och härdighet.
Guttation
Vatten tränger fram längs bladet, som stora daggdroppar. Fenomenet uppstår när plantan suger vatten men avdunstar, transpirerar inte normalt. Det i sin tur kan bero på hög luftfuktighet. Bladet skadas (cellerna sprängs och får korkskador) och det blir en inkörsport för svampsjukdomar. Avhjälps med sänkt luftfuktighet och höjd temperatur.
Se exempel Guttation hos dahlia.
Halvbuske
En buske som är halvt förvedad (hård), vanligen är jordstammen och nedre delen vedartad medan övre delarna är örtartade (mjuka) eller halvt förvedade. Hit hör hallon, rosmarin, solvändor, lavendel och många pelargoner.
Hapaxant
Också kallad monokarpisk. Blommar och sätter frö en gång och dör sedan. Bland fleråriga växter hör bambu hit. Alla ett- och tvååringar är hapaxanter.
Haploid
Se Diploid.
Hamling
Medvetet hård beskärning av trädens årsskott under sensommaren. Gjordes förr för att få nödfoder till djur. Resultatet blir en skur av nya årsskott, så kallade vattenskott (se Vattenskott). Pil och lind är ett exempel på träd som ofta hamlas.
Hjärtblad
Groddens första blad, kan se lika ut för många olika växtslag. Därefter kommer växtens karaktärsblad som är unika för varje art. Tvåhjärtbladsväxter, dikotyledoner, får två motsatta hjärtblad. Enhjärtbladsväxter, monokotyledoner, får ett, ofta smalt gräsartat blad.
Hortikultur
Läran om trädgårdsskötsel (av latines hortus, trädgård, och colere, odla).
Humus
Det som blir kvar när organiskt material från växter och djur brutits ner, förmultnat. Ger en mörk färg.
Huvudstam
Det dominerande skottet varifrån sidogrenar utvecklas hos träd.
Hybrid
En korsning av två olika föräldrar. Vanligen arthybrider, korsningar mellan två arter inom samma släkte. Blir ofta sterila. En växts hybrida ursprung betecknas med ett x i namnet. Rosenriddarsporre, Delphinium x ruysii, en hybrid av föräldrarna stor riddarsporre, D. elatum, och eldriddarsporre, D. nudicaule.
Hydroponisk odling
Odling i vatten med däri lösta näringsämnen. Läs mer om Hydrokultur.
Härdighet
En växts förmåga att klara ett visst klimat avseende på kyla.
Högblad
Blad i blomställningen (som inte ingår i själva blomman), vanligen små och obetydliga. De kan också vara stora och färgade som hos julstjärna.
Imago
En fullt utvecklad insekt, hos fjärilen är de andra stadierna är larv och puppa.
Inert
Som inte påverkar omgivningen kemiskt, fysikaliskt eller biologiskt. Pimpsten är ett exempel på ett inert substrat.
Insekticid
Ämne som används för bekämpning av insekter.
Internod
Del av stammen mellan två noder (leder). Bladknopparna utgår från noderna. Sträckan på internoden kan variera mycket för samma växt beroende på näring-, vatten- och ljustillgång.
Intersterilitet
Se Sterilitet.
Invasiv
Kraftigväxande och konkurrerar ut andra. Läs mer om Invasiva växter.
JAS
Perioden juli-augusti-september. JAS-växter kallas de som bör beskäras vid denna period på året och som annars blöder för mycket sav. Hit hör lönn, stenfrukter och björk. Se även artikel JAS - Beskärningstid för buskar och träd.
Jord
Består av bergarter som smulats till mineraler och organiskt material, humus.
Jordart
Egenskap hos olika jordar som beror på sammansättningen av oorgansikt material och mängden organiskt material. Man delar grovt in jordarter i sand-, ler- torv- och mulljordar men de flesta jordarter är blandningar av dessa där en typ dominerar.
Jordmån
Hur jorden är; torr, styv (hård), näringsrik, fuktig etc.
Jordslå
En tillfällig plantering med avsikt att plantera på bättre ställe senare. Avsikten är att skydda rötterna från uttorkning genom att gräva ner eller fösa jord över växtrötterna.
Jordstam
Många perenna växters övervintringsorgan och näringsreserv. Vanligen långsträckt med vågrätt växtsätt. Kan ofta delas som förökningsmetod. Kallas ibland felaktigt för rotstock.
Jordtrötthet
Jorden utarmas eller utsätts för skadedjur som nematoder då vissa växtslag odlas länge eller efter varandra på samma plats. Kan också bero på att växten själv utsöndrat giftiga ämnen från rötterna. Förekommer framför allt i rosfamiljen, Rosaceae hos rosor, äpplen, päron, plommon och körsbär. Se även artikel Vad är jordtrötthet.
Juvenil
Växtens ungdomliga fas då den fortfarande inte är mogen att blomma och sätta frö (den adulta fasen)
Kalium
Makronäringsämne som bland annat bidrar till knoppsättning av blommor och frukt och förbättrar härdigheten. Betecknas kemiskt K.
Kalkhaltig
jord Jord som är basisk, har ett högt pH-värde. Motsatsen är sur jord med lågt pH-värde.
Kallbänk
En odlingslåda med glastak utomhus som ger skydd mot kalla vindar och isbildning. En mellanstation före utplantering på våren.
Kallus
Lucker cellvävnad som bildas vid sårytan som till exempel uppstår vid snittet när man skär av en stickling. Härifrån bildas sedan rötter.
Kambium
Vävnaden innanför barken hos vedartade, tvåhjärtbladiga växter. Syns vid ett tvärsnitt som en ring innanför barken. I kambiet sker celldelning (tillväxt): utåt med nybildning av barkceller och inåt genom nybildning av vedceller.
Kapillärmatta
En typ av underbevattningsmatta som suger upp vatten från ett tråg den ligger i med kapillärkraft och därmed håller lagom med fukt. Växten som står på mattan suger därifrån själv upp vattnet i egen takt utan att stå för blött.
Karaktärsblad
Se Hjärtblad.
Kelat
Växten kan ta upp vissa näringsämnen i kelatform, i stället för som enskilda joner. Metalljonerna binds till en organisk molekyl på flera stället så att de bildar en ringformad struktur.
Klimatzon
Jordens delas in i geografiska områden med likartat klimat. Tropiskt kllimat har rik nederbörd med medeltemperaturer över 18 grader året runt. Subtropiskt klimat har långa varma somrar och korta milda vintrar som mycket sällan har frysgrader. Hit hör medelhavsområdet. Tempererat klimat är områden med fyra årstider och där vintern har köldgrader. Polarklimat eller arkitskt klimat har permafrost (jorden är ständigt frusen) och temperaturen överstiger aldrig 10 °C. Läs mer om Växtzoner och härdighet.
Klon
En växt som förökats vegetativt och alltså är en del av mamman med samma gener. Äppelsorter är kloner av samma mamma.
Klonstam
Grundstammar från samma klon som därför ger jämn avkomma.
Klorofyll
Små gröna korn inuti växtcellen där fotosyntesen äger rum.
Kloros
Ljus vävnad som saknar klorofyll. Av grekiskans chloros, som betyder blekgrön. Klorotisk vävnad kan inte leva vidare utan är en skada som kan bero på näringsbrist, avsaknad av ljus, genetiskt fel eller onormalt pH.
Knöl
Föröknings- och näringslagrande övervintringsorgan. Botaniskt en slags jordstam. Många knölväxter härstammar från trakter med torrperioder. Till skillnad från lök, med flera inre lager, är knölens inre en homogen massa. Vissa orkidéer har en överjordisk knöl. Krokus, gladioler och vintergäck är knölväxter.
Kokos
Används som substrat. En biprodukt från kokosodlingen, där man tar tillvara skalet som mals ner till substrat i olika fraktioner att odla i. Koskosfibern består av cellulosa (kolhydrater) och lignin (vedartat ämne).
Kokosfibern ger en luftig, vattenhållande miljö och är mer stabil till sin struktur än till exempel torv. Den är också relativt inert och passar därför i hydroponisk odling. Finns i olika former, från finfördelat till grova chips, med olika ändamål. Kokos säljs också till dekoration, denna är inte tänkt för odling, då den är för salt. Välj kokos av bra kvalitet, avsedd för odling.
Läs mer om att odla i kokosfiber.
Kompostering
Förmultning av växtrester och matavfall till kompostjord. Av italienskans composto, som betyder sammansatt.
Kolloid
Markens finaste partiklar med en medeldiameter under 0,0002 mm. Kolloider finns i lerjordar och en del organiskt material. Den stora ytan binder många näringsjoner, som gör dessa jordar särskilt odlingsvärda.
Kordongträd
Fruktträd som formas genom hård beskärning med en huvudstam och korta sidoskott som bär all frukt. Ger utrymme för många träd på liten yta.
Korkskador
Se Guttation.
Korsning
Överföring av pollen (frömjöl) från en växt till pistillen på en annan.
Kromosom
Betyder färgbar kropp och är bärare av arvsanlagen. Överförs från en generation till nästa vid befruktningen. För att kromosomantalet ska bli konstant har könscellerna bara halva uppsättningar kromosomer.
Kupa
Fösa upp jord kring stambasen på växter. På rosor som vinterskydd och på potatis för att det ska blidas fler knölar och som skydd mot solljus.
Kultivar
Den internationella benämningen för sort. Växtform som uppstått genom mänsklig inblandning. Stavas också cultivar.
Kväve
Det näringsämne som bland annat ger skottbildning och vegetativ tillväxt av blad och skott. Betecknas kemiskt N.
Kärna
Fröet som finns i nötter, stenfrukter och kärnfrukter. Stora kärnor kallas stenar. Kärnan är innesluten i en frukt. Många växtslag vi kallar frukter och grönsaker är botaniskt bär, som apelsin, banan, paprika, gurka och tomat.
Kärnfrukt
Frukter med kärnhus, äpplen och päron.
Ledningstal
Anger en vätskas innehåll av lösliga salter, där näringsämnena är en del. Mäts som förmågan att leda ström, ju större ledningsförmåga desto mer salter. Mäts i EC, Electric Conductivity, elektrisk konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga). Ett högt ledningstal kan ge skador på rötterna.
Ledstickling
En stickling som tas ifrån en del av stjälken som inte är topp eller bas, utan någonstans mitt på. Den skärs precis ovanför ett blad (eller en knopp) och med ett blad, eller bladpar, överst.
Lerhaltig jord
En jordart som innehåller så pass mycket lera att dess egenskaper slår igenom, vilket ger en tung, fuktighållande och näringsrik jord.
Lignin
Vedämne som kittar samman cellulosan i växtcellens vägg. Förekommer mest i trädens växtceller, trädens massa kan till 25 % bestå av lignin. Tar tid och är energikrävande för mikroorganismerna att bryta ner.
List
En upphöjning ovan marken för att få bättre dränering och ett varmare och ljusare läge.
Luckra
Att med ett redskap slå sönder jordskorpan för att lufta och rensa bort ogräs. Samtidigt hindras vatten att avdunsta från jorden via kapillärkraft och fukten stannar kvar i jorden. Ytan blir i stället smulig och lite torr, vilket fungerar som en spärr mot jordens fuktvandring.
Lucker jord
En mullrik, luftig jord som är lätthanterlig och lätt suger åt sig vatten.
Läggympning
Se Ympning.
Lök
Övervintrings- och förökningsorgan. En strategi hos växter som antingen har en kort vegetationsperiod (vissa vårlökar), eller drabbas av svår torka (tulpaner). Lökbladen, fjällen, är hårt packade ovanpå lökkakan (botten) som botaniskt är en komprimerad stam. Från lökkakan utgår rötterna, skott och sidolökar. Tulpaner, bollökar (Allium) och liljor är typiska lökväxter.
Mager jord
Näringsfattig jord, vanligen bestående av mycket sand.
Makronäringsämnen
De näringsämnen som växter behöver i störst mängd. Kväve, N, fosfor P, kalium K, svavel S, kalcium Ca och magnesium, Mg.
Marktäckare
En växt som snabbt täcker marken genom att breda ut sig.
Matjord
Det översta, ca 30 cm tjocka, jordlagret där de huvudsakliga rötterna håller till vid odling.
Mikronäringsämnen
De ämnen som växten behöver fast i mycket små mängder, till skillnad från makronäringsämnena. Kalls också spårämnen. Hit hör järn, Fe, mangan, Mn, zink, Zn, koppar, Cu, bor, B, klor ,Cl, och molybden, Mo.
Mikroorganismer
De minsta levande organismerna i jorden som har står betydelse för nedbrytningen av växtdelar till mull och till att frigöra näring till växterna. Kan också vara skadegörare.
Mineralpartikel
Jorden består av organisk och oorganiskt materia. Den oorganiska delen kallas mineralpartiklar och är små mineralpartiklar som har bildats genom vittring av olika mineral och bergarter eller har transporterats dit av exempelvis inlandsisen. Egenskaperna hos en jord beror mycket på vilken storlek mineralpartiklarna har.
Moderplanta
En växts ursprungsplanta.
Monokarpisk
Se Hapaxant.
Monokotyledoner
Se Hjärtblad.
Mulching
Se Täckodling.
Mull
Förmultnade växt- och djurdelar, en jords organiska del.
Mutation
En spontan förändring i arvsmassan som kan ge upphov till ett för arten avvikande utseende, eller annorlunda smak. Kan också framkallas kemiskt eller med strålning. Avkomman blir ofta steril och måste förökas vegetativt.
Mylla ner
Med redskap blanda ner gödsel, växtrester eller frön i jorden.
Nematod
Mikroskopiska små masklika djur som både kan användas i biologisk bekämpning men också vara skadegörare i jorden.
Nektar
Den söta vätska som blommor producerar och som lockar pollinerande instekter och fåglar. Bin förvandlar nektar till honung genom indunstning.
Nekros
Död vävnad, kan bero på näringsbrist eller sjukdomar.
Nod
Se Internod.
NPK
Gödselmedel som består av de tre huvudsakliga näringsämnena kväve N, fosfor P och kalium K. Konstgödsel kallas ibland för NPK.
Odlingsklocka
En glaskupa som palceras över en planta som skydd mot väderlek eller skadedjur. Avskurna PET-flaskor kan fylla samma funktion.
Odlingssubstrat
Det medium som plantan växer i. Kan vara jord, kokos, glasull eller lecakulor.
Organiskt material
Material som kommer från levande materia, som växter och djur.
Okulera
En förökningsmetod där en vilande knopp (öga) av en önskvärd sort förs in under barken på en grundstam. Används främst för rosor och fruktträd.
Omnipotens
Se Vävnadsförökning
Omplantering
Att flytta en växt från en kruka till en annan (vanligen större) med ny jord. Kallas också omskolning.
Omskolning
Se Omplantering.
Pallkrage
En lastpall med standardmått för att kunna travas på varandra som kommit att bli en populär odlingslåda.
Parasit
Växter som lever på och av sin värd. Vanligen är det lågt stående växter som parasiterar på högre. I naturen är snyltrot och vätteros parasiter. Misteln är en halvparasit, den tar vatten och salter från värden men fixar själv kolassimilationen.
Pelletering
Ett skyddande hölje runt mycket små frön som begonia och sallat. Underlättar sådd då det blir lättare att så fröna ett och ett, de syns bättre och hindras att torka ut vid groningen.
Perenn
Flerårig, örtartad växt som vanligen övervintrar med underjordiska delar.
Pergola
Luftig konstruktion av trä (vanligast) till klätterväxter över en gång eller passage.
pH-värde
Jord eller vätskas kemiska surhet, kallas också reaktionstal. Mäts i en fjortongradig skala där sju är neutralt. Lägre räknas som surt och högre alkaliskt. De flesta växter trivs bäst i en svagt sur miljö med pH 6,0-7,0. Av latinets potentia hydrogenii, kraften av vätejoner, H. Vätejoner är lättrörliga och kan vara både positivt och negativt laddade. Se tabell med Optimalt pH-värde för olika växter.
Perlit
Ett vulkaniskt, lättviktigt glasmineral som hettats upp, expanderat och blivit vitt och poröst, som söndersmulad frigolit. Är sterilt och blandas i jorden för att göra den luftigare, vilket framförallt bidrar till bättre rotning. Köp perlit här.
Pimpsten
Pimpsten är ett vulkaniskt material som bildas när magman skjuter ut ur vulkanen i hög hastighet. Stenarnas porösa håligheter bildas när magman sedan kyls ner och gasen försvinner. Strukturen blir som en tvättsvamp med myriader av porer.
Pimpsten innehåller ingen näring, förutom kisel, som det till största delen består av. Används för dräninger, odlings i hydrokultur och för uppblandning i andra växtsubstrat. Läs mer om att Odla i Pimpsten.
Pimpsten innehåller ingen näring, förutom kisel, som det till största delen består av. Används för dräninger, odlings i hydrokultur och för uppblandning i andra växtsubstrat. Läs mer om att Odla i Pimpsten.
Pincering
Sommarbeskärning av årsskott. Nödvändigt för att få fina vindruvor och riklig blomning av blåregn.
Pluggplanta
Se Brätte
Pluggbrätte
Se Brätte
Pollinering
Befruktning genom att ståndarnas pollen med hjälp av insekter, vind eller människa förs från en blomma till pistillen på en annan blomma. Hos självbefruktande (självfertila) växter sker förökningen inom samma blomma.
Polyembryonisk
När mer än ett embryo utvecklas i ett frö så att det utvecklas flera plantor ur samma frö.
Pomologi
Läran om fruktsorterna, främst äpple, päron, plommon och körsbär. Av latinets pomum, äpple, och grekiskans logos, lära.
Porer
Hålrum i jorden, kanaler och sprickor som antingen är fyllda med vatten eller luft beroende på markens vattenhalt. En porös håller mycket syre, som är viktig för rötternas rotandning och hela växtens näringsupptag.
Primärhybrid
En sort som uppkommit genom korsning av två vilda arter. Kan också förekomma i naturen. Kallas också arthybrid.
Primärrot
Den första roten som tränger fram ur fröet.
Proveniens
Geografisk härstamning, ursprung.
Puppa
Stadiet i vila mellan förvandling från larv till färdig insekt.
Pålrot
Rotsystem där huvudroten går rakt ner utan förgrening, som hos morot och många maskrosor.
Rang
Nivåerna i det vetenskapliga namnsystemet. I nedåtgående familj-släkte-art-underart-varietet-form. Se vidare Släkte.
Remontera
Blomma i flera omgångar per säsong.
Resistent
Motståndskraftig mot sjukdomar, skadedjur eller torka.
Retardering
Fördröjning av en växts utveckling och blomning. Används till exempel vid drivning av iskonvaljer där liljekonvaljstammarna tas upp på hösten, läggs i kyla fram till hösten därpå då de drivs med värme att blomma till jul. Kan också betyda att medvetet hålla nere tillväxten så att plantan blir mer kompakt i växtsättet än den skulle vara naturligt. Många krukväxter vi köper är retarderade för att ta mindre plats i odlingar och handlingsled.
Reva
En vegetativ spridningsmetod där nya små skott bildas på långa stänglar ut från moderplantan. De slår sedan rot och växer till nya plantor. Förekommer bland annat hos jordgubbar.
Rockwool
Ett marknadsnamn på stenull, som består av vulkanisk sten. Används som substrat, fördelen är att materialet är inert och därför inte påverkar omgivningen kemiskt, vilket är viktigt i hydrokultur. Företaget tog från början fram stenullsmattor som isoleringsmaterial, dock med en annan struktur som inte suger vatten.
Rothår
Fina små utbuktningar vid rotspetsen där växten tar upp näring och vatten.
Rotningsmedel
Medel som används, främst inom yrkseodlingen, för att främja rotbildning vid sticklingsförökning. Innehåller olika blandningar av syntetiskt framställda rotningshormon och ofta också svamphämmande medel, fungizider. Rena hormonpreparat är inte tillåtna att köpa för privatpersoner. Vissa växtslag, som Salixxläktet, är rika på rotningshormon och kan också stimulera rotbildning hos andra växtlsag. Se Salixvatten. Det finns också rotningspreparat att köpa för privat bruk som baseras på växter med naturligt hög halt av rotningshormon.
Rotningshormon
De signalsubstanser, hormoner, som samspelar i växten för att trigga rotbildning och senare rottillväxt. Hit hör auxinerna (främst IAA, indolättiksyra och IBA, indolsmörsyra) och cytokininer (främst ämnena adeninsulfat och kinetin).
Rotogräs
Fleråriga ogräs som sprider sig med livskraftiga, djupa rötter. Hit hör kirskål och kvickrot.
Rotskott
Skott som kommer från växtens rot eller rothals. Kan skäras av och tas till vara så att man får en ny planta, som hos hallon. Hos okulerade rosor skär man bort rotskotten som inte är önskvärda då de kommer från grundstammen.
Rotsnurr
Uppstår när en växt stått för länge i en kruka och rötterna i stället för att förgrena sig kommer att växa i en spiral inuti krukan. Vid plantering måste de beskäras hårt för att inte fortsätta i samma snurr och hindra att plantan etablerar sig.
Salixvatten
Släktet Salix, vide, är naturligt rikt på etylen som triggar rotbildning. Genom att låta sticklingar stå i vatten tillsammans med avklippta, mjuka årsskott av videkvistar bildar sticklingarna snabbt rötter.
Saprofyt
Växt som lever på dött material. Saknar klorofyll. Hit hör svampar.
Självfertil
En växt som kan befrukta sig själv.
Självsteril
Se Sterilitet.
Självsådd
Växt som uppstått genom att moderplantan fröat av sig.
Skola om
Plantera om i större kruka efter hand som växten blir större.
Släkte
Uppdelningen inom växtfamiljen. ’Mårbacka’-pelargonen tillhör nävefamiljen, Geraniaceae. Därunder ingår den i pelargonsläktet, Pelargonium och tillhör den framkorsade arten zonalpelargoner, därav x i artnamnet. Sortnamnet är 'Mårbacka'. Namnet skrivs vetenskapligt Pelargonium x hortorum ’Mårbacka’. Släktnamn och svenskt namn skrivs i löpande text med vanliga bokstäver, övriga skrivs kursivt. Auktor är den eller de som givit växten dess vetenskapliga namn: Pelargonium x hortorum L.H. Bailey. Auktorn ”L.” är en internationell förkortning för Carl von Linné.
Läs mer i vår artikel Om växters vetenskapliga namn.
SLU
Sveriges lantbruksuniversitet
Solitär
En växt som blir finast på egen hand.
Sport
En gammal benämning på mutation, en växt med spontant avvikande utseende. Sporten kan förökas vegetativt, som vissa rosor med flerfärgade blommor.
Spårämne
Se Mikronäringsämne.
Spökskott
Ett skott som är ljust, albino, och saknar klorofyll. Drabbar växter med brokfärgade (olikfärgade) blad. Det är den inkorsade ljusa genen som slår igenom hos dessa skott. I och med att klorofyll saknas kommer skottet inte att överleva.
Stenfrukt
Frukt med en stor, hård inre kärna (sten) och yttre köttig del. Hit hör plommon, körsbär, aprikos och persika.
Steril
Oförmåga att få avkomma. Vanligt hos hybrider. Kan vara en fördel hos prydnadsväxter eftersom en steril växt satsar på fler och mer långlivade blommor. Men det är inte bra för pollenberoende insekter eftersom pollen ofta saknas. Hos många framkorsade fyllda blommor är ståndarna omvandlade till blomblad. Självsterilitet innebär att blomman inte kan befruktas av sitt eget pollen. Vanligt bland framkorsade fruktslag. Intersterilitet innebär att hela grupper av till exempel äppelsorter är sinsemellan sterila. Därför finns pollineringstabeller där man kan se vilka fruktsorter som kan pollinera varandra.
Stickling
En vegetativ förökningsmetod där ett skott, ett blad eller en stjälk klipps av för att bilda en ny planta. Den nya plantan blir genetiskt identisk med mamman.
Stocklöpning
Ett fenomen hos två-åriga växter som borde blomma andra året, men som på grund av extremt klimat blommar redan första året. Vanligen på grund av en intensivt kall period som lockat växten att tro att det varit vinter igen. Förekommer vid tidig sådd hos rödbeta, morot och sallat.
Stolon
Ett långt skott, en reva, som plantan skjuter ut för att föröka sig vegetativt. Förekommer hos jordgubbe och smultron.
Stratifiera
Av latinets stratum, lager och facere, göra. En metod att bearbeta hårdskaliga frön med kyla och fukt för att förmå dem att gro snabbare. Fröna läggs i fuktig sand i kruka (lades förr i lager i sanden, därav det latinska namnet) eller låda som grävs ner för övervintring. Sanden ska ha en annan dimension är fröna så att de sedan kan skiljas åt. Till våren sås fröna som nu gror lättare. KAn också efterhärmas med placering i kylskåp minst sex veckor.
Stråväxt
Gräslika eller gräsartade växter. Här ingår, förutom gräs, Poaceae, halvgräs, Cyperaceae, ullknappsväxter, Eriocaulaceae, tåg, Juncaceae och skenfräfken, Restionaceae.
Ståndort
En växtplats beskaffenhet, som jordart, ljus, vattentillgång och vinterförhållanden.
Städsegrön
En växt som är grön hela året, som buxbom och barrväxter.
Substrat
Se Odlingssubstrat.
Suckulent
En växt med vanligen köttiga, tjocka stammar och blad som anpassats för optimal vattenhushållning. Kommer vanligen från områden med extremt ojämn eller låg vattentillgång. Finns främst i familjerna isörtsväxter, Aizoaceae, kaktusväxter, Cactaceae, fetbladsväxter, Crassulaceae och törelväxter, Euphorbiaceae.
Sur jord
En jord med lågt pH-värde. Se tabell med Optimalt pH-värde för olika växter.
Surjordsväxt
Växt som trivs i jord med pH under 7. Hit hör blåbär, rhododendron, tranbär och många citrusväxter.
Symbios
Grekiska för samliv, en företeelse där två växtslag drar fördel av varandra. Hos lavarna drar svampen och algen nytta av varandra. Mykorrhiza är symbios mellan svamp och trädrötter.
Synonym
Flera namn på samma växt.
Tagg
Försvarsorgan mot djur, botaniskt en hudförhårdnad som kan sitta på grenar och blad. Tornar är däremot omvandlade skott och utgår från grenkärnan. Tornar kan bära blad, som hos slån.
Tetraploid
Se Diploid.
Tjuva
Ta bort skott som kommer i bladvecket vid huvudstammen på högväxande tomater. Läs mer i artikel Tomater som ska tjuvas.
Tjältorka
Hos vintergröna växter kan bladen börjar avdunsta med vårvärmen när jorden fortfarande är frusen och tjälad. Värmen torkar ut växten som inte kan ta upp vatten.
Toppa
Klippa eller nypa av toppen på en växt för att locka fram förgrening och buskigt växtsätt.
Toppstickling
En stickling som skärs från plantans topp. Den skärs ovanför en knopp eller ett blad och med vanligen 3-4 blad kvar längs stjälken. Vanligaste förökningsmetoden för pelargoner.
Torn
Se Tagg.
Triploid
Se Diploid.
Tung jord
Huvudsakligen lerjord som innehåller mycket vatten och mineraler som gör den tung att gräva i.
Tvåhjärtbladig
Se Hjärtblad.
Täckodling
Att täcka marken med växtrester för att hindra ogräs, bevara fukten i jorden och på sikt ge mull- och näringsämnen efter dess nedbrytning. Läs mer om Täckodling och mulching.
Underbevattningsmatta
Se Kapillärmatta
Uppstamning
Att beskära och forma en växt så att den får en rak stam och som toppas högst upp så att flera skott i toppen bildar en krona.
Utplantering
Att plantera en växt som odlats i kruka inomhus i marken utomhus.
Utvecklingstid
Tid från sådd till skörd av blommor och grönsaker.
Varietet
En underart i växtnamn som används för att skilja ut vissa lokala typer. Betecknas i växtnman som var. eller v: Buxus microphylla var. japonica, japansk buxbom.
Variegerad
Se Brokbladig.
Varmbänk
En låda med glastak utomhus för drivning av växter under våren. Nergrävd stallgödsel, halm eller växtrens som bryts ner alstrar värmen.
Vattenskott
Vid för kraftig beskärning av fruktträd under vinter och förvår väcks adventivskott (se Adventivskott) som bryter fram med massor av raka skott som en kvast. Förekommer också vid medveten hamling av pilträd och hård beskärning av lind.
även Långa, veka ettårsskott som uppstår vid hård beskärning på vintern eller våren hos framför allt fruktträd. Undviks genom beskärning under sommaren. Kan också uppstå från grundstammen under förädlingsstället och tas då bort.
även Långa, veka ettårsskott som uppstår vid hård beskärning på vintern eller våren hos framför allt fruktträd. Undviks genom beskärning under sommaren. Kan också uppstå från grundstammen under förädlingsstället och tas då bort.
Vegetativ förökning
Förökning genom klonat material som en stickling, utlöpare eller sidoskott.
Vermikulit
Ett poröst och fuktighetsbevarande substrat som framställs genom upphettning av en glimmerliknande bergart som tillhör silikatgruppen av mineraler (jordens vanligaste bergart). Vermikulit är poröst och kan både ta upp och avge fukt. Det är också sterilt och passar därför perfekt till frösådder där det ger ett fluffigt, fuktighetsbevarande täcke, eller blandas i såjorden.
Vildart
En art som har sitt ursprung i naturen. Vissa arter har räddats undan utrotning tack vare att de odlats i trädgårdar.
Vintergrön
En växt som håller blad eller barr gröna hela vintern, vanligen ersätts de till våren när de nya knopparna spricker fram. Se också Städsegrön.
Vittring
Nedbrytning av bergarter till finare partiklar, fortgår naturligt och accelereras av omväxlande värme och kyla. I trädgårdsjorden vittrar jordpartiklar genom påverkan av frost, odling och kemiska ämnen.
Vävnadsförökning
De flesta växtceller är omnipotenta, varje cell kan ge upphov till en helt ny individ. I laboratoriemiljö kan man därför plocka ut små växtdelar som läggs på ett sterilt medium med näring och rotningshormon och få nya identiskt likadana plantor. Metoden är ett effektivt sätt att snabbt föröka en specifik växt, garantera en likartad avkomma och rensa från sjukdomar som virus. Jordgubbar, hallon och potatis förökas på detta sätt.
Växelbruk
Att byta plats på växter år efter år i köksväxtlandet. Se Växtföljd.
Växtföljd
Att skifta växtplats i ett köksväxtland så att inte samma slags växter återkommer efter varandra. På så vis undviks jordbundna sjukdomar och näringen tillvaratas på bästa sätt genom att exempelvis näringskrävande grödor som kål odlas efter kvävefixerande växter som bönor.
Se vidare artikel Så fungerar växtföljd och växelbruk.
Växtförädlarrätt
Det patent som en växtförädlare har på sin sort. Ansöks i Sverige hos Jordbruksverket. Godkända växtförädlarrätter inom EU finns registrerade vid EU:s växtsortsmyndighet. Ett patent gäller i regel i 25-30 år.
Växtzon
Indelning av klimatets inverkan på fleråriga växter som buskar och träd. Sverige är indelat i 8 växtzoner där 8 är kallast (fjälltrakterna) och 1 varmast (Skåne, Hallandskusten, Blekingekusten, Öland och Gotland). Se också Zonkarta.
Woodland
En gles trädplantering med undervegetation av andra växter som lökväxter, perenner och buskage.
Xerofyt
Växt anpassad till en torr miljö. Suckulenter är xerofyter.
Ympning
Att låta en kvist från en annan sort växa ihop med kvisten på en moderplanta. De båda kvistarna får ett längsgående snitt längs veden som passas ihop med varandra och knyts till med ett band. Kallas också läggymp. Vanligt för äppelträd där man kan ympa in flera olika äppelsorter i trädkronan. Vid barkympning sätts flera ympkvistar in mellan barken och veden på ett moderträds avklippta gren. Bryggympning är en metod för att rädda träd som skadats och förlorat bark runt hela stammen (vanligast vid gnagskador). Ympkvistar från (om möjligt) det egna trädet snittas i båda ändar och sätts in under barken som en bro ovanför och nedanför det kala partiet.
Läs mer om ympning.
Ympris
Grenar avsedda att ympas på en grundstam eller befintligt träd.
Zonkarta
Sverigekarta som visar hur klimatzonerna (1-8) är uppdelade. Se Klimatzon.
Årsskott
De nya skott som kommer under aktuell säsong.
Öga
Växtknopp.
